"Även min far" skriver Speer i sina memoarer "besåg sin berömde sons arbeten". Framför modellerna (av nybyggen i Nürnberg och Berlin, red anm) ryckte han bara på axlarna: "Ni har blivit fullständigt galna!"
Speers far var även han arkitekt liksom före honom hans far och gamle Speers sammanfattning och värdering av Hitlers och sonens byggplaner för den kommande Welthaupstadt Germania som planerades färdigställd 1950 var omöjlig att missförstå.
Till grund för planerna låg Hitlers starka dragning till det gigantiska vilket han ansåg skulle skapa bilden av ett starkt och oövervinnerligt Tyskland. De monumentala byggnaderna skulle också förmedla den Nationalsocialistiska statens makt över den lilla människan - oavsett i vilket land på jorden hon befann sig!
Värdet av att de väldiga byggnadernas livslängd skulle matcha det Tusenåriga Riket fortlevnad tillvaratogs genom begreppet Ruinvärde. Liksom antikens och Egyptens tempel- och palatsruier skulle ruinerna av Tredje Rikets monumentalbyggnader evigt bevara Rikets glans och makt. Man kalkylerade faktiskt med detta ruinvärde!
Förutom ritningar över planerade byggnader byggdes, av konstfärdiga snickare, undan för undan sammankopplingsbara modeller av byggnaderna i skala 1:50. Modellerna gavs materialnära färger och ytstrukturer. Genom lämpligt arrangerad belysning kunde stadsbildens utseendet under solens förflyttning på himlavalvet studeras. Den slutliga modellen var 30 meter lång och var uppställd i Konstakademiens tidigare utställningslokaler invid Nya Rikskansliet.
En modell över området i skala 1:1000 var Hitlers favorit - så mycket hellre som den var uppställd på rullbara bord vilket gav åskådaren möjlighet att "förflytta sig" inne i modellen. Perspektiven blev de rätta genom att modellen var så hög att betraktarens ögon kom i skalenligt höjd över gatunivån.
Södra delen av Germanias centrala nybebyggelse.
De "svarta prickarna" på gatan mellan Südbahnhof och Triumpbogen utgörs av erövrade artilleripjäser.
Norra delen av samma område. Nu befintliga byggnader är turkosfärgade: Reichtagsgebäude (Riksdagshuset) samt Brandenburger Tor.
Ur "Albert Speers memoarer", Albert Bonniers förlag
"De officiella gästerna skulle ha kommit nedför en stor yttertrappa (På Südbahnhof, red anm). I likhet med övriga resande som kom ut ur stationen skulle de bli överväldigade av stadsbilden och därmed av Rikets mäktighet.
....
Platsen utanför stationen skulle bli tusen meter lång och trehundratrettio meter bred. Efter mönster av allén från Karnak till Luxor (Egypten, red anm) skulle den kantas med erövrade vapen."
....
"Denna plats skulle åttahundra meter längre bort avslutas och krönas med Hitlers stora triumfbåge, som han någon gång kallade den. Napoleons Arc de Triomphe på Place d'Etoile utgör med sin höjd på femtio meter en monumental massa och skapar en imponerande slutpunkt på den två kilometer långa Champs-Elysées. Vår triumfbåge skulle ha en bredd på hundrasjuttio meter, ett djup på hundranitton, en höjd på hundrasjutton och skulle ha höjt sig över och proportionellt sett krympt alla övriga byggnader vid gatans södra del."
|
Fotomontage av den planerade Triumfbågen i Germania. Notera gatlyktorna! (Jfr Världshuvudstaden Germania, del I)
|
Originalskiss av Triumphbogen utförd av Hitler ca 1922."Bakom den åttio meter höga öppningen i "den stora bågen" förlorade sig i storstadens töcken, som vi föreställde oss saken, den andra kolossalbyggnaden vid gatan, världens största massmöteslokal med en tvåhundranitto meter hög kupol."
1 Führerpalast, 2 Grosse Halle, 3 Grossdeutcher Reichtag, 4 Reichtagsgebäude, 5 OKW (Oberkommando der Wehrmacht), 6 Neue Reichkanzlei, 7 Grosser Plats
Den vakne iakttagaren noterar att Neue Reichkanzlei på denna modell (och planskiss) från 1940 är förlagt på en helt annan plats än den som verkligen gällde! Det har blivit Tidsspegelns redaktion en övermäktig uppgift att klargöra denna diskrepans mellan modell/planritning och verklighet! Kanske var det 1938-1939 uppförda Nya Rikskansliet bara en tillfällig lösning? Den huvudsakliga lokaldispositionen verkar förvisso lika! Läsekretsens förslag till förklaring emotses!
Grosse Halle (bilden ovan) hade närmast ofattbara dimensioner. Den planerades rymma mellan 150 000 - 180 000 stående publik i ett enda rum. Det runda rummet skulle ha en närmast ofattbar diameter om 250 meter. Kupolens inre takhöjd var projekterad till 220 meter (Uppsala domkyrkas två torn är vardera 118 meter höga) och välvningen skulle börja 98 meter över samlingssalens golv. Kupolen skulle vila på en kvadratisk huskropp i ljus granit om 315 meters sida och 74 meters höjd. Ovanpå taket, på 230 metes höjd, reste sig en 40 meter hög taklanternin på toppen prydd av en örn vilande på ett hakkors.
I en kommentar till planerna för Grosse Halle säger Hitler på försommaren 1939: " Det här skall ändras. Här skall inte örnen sitta på hakkorset längre, här skall han behärska jorden! Denna världens största byggnad måste krönas av örnen ovanpå jordgloben."
Grosse Halle's gigantiska dimensioner framgår av nedanstående relation till nuvarande byggnader:
De väldiga dimensionerna hos Grosse Halle innebar också oförutsedda effekter. Speer skriver i sina memoarer: "Utformningen av det inre skulle vara den enklast tänkbara. Runt en cirkelformig golvyta med en genomskärning på etthundrafyrtio meter steg läktare i tre rader till trettio meters höj. En krans av rektangulära marmorpelare, som med sin höjd på tjugofyra meter hade nästan mänskliga mått, avbröts mitt emot ingången av en femtio meter hög och tjugoåtta meter bred nisch, vars golv skulle kläs med guldmosaik. Framför denna stod på en fjorton meter hög marmorsockel den enda utsmyckningen, en förgylld riksörn med ett hakkors i en eklövskrans i klorna. Så blev det höga tecknet samtidigt avslutningen på Hitlers paradgata och dess målpunkt. Någonstans under detta tecken var den plats från vilken nationens Führer skulle rikta sitt budskap till framtidsrikets folkstammar. Jag försökte arkitektoniskt framhäva denna plats, men här visade sig denna måttlösa arkitekturs nackdel. Hitler förvandlades i den till en optisk intighet."
Fotomontage Grosse Halle.... Så skulle det sett ut idag.....
Väster om Grosser Platz, (även Adolf Hitler Platz), skulle Führer Palast uppföras. Palatset skulle, förutom Führens privata bostad främst tjäna representativa syften. Här skulle finnas en teater med fyrahundra platser, Hitlers "arbetsrum" om niohundra kvadratmeter (representationslokal) matsal för tvåtusen gäster mm mm. Med trädgård skulle byggnaden omfatta två miljoner kvadratmeter! Dubbelt så stort som en gång kejsar Nero´s "Gyllene Huset" i Rom.
Führer Palast fasad mot Grosser Platz förtjänar ett närmare studium.
Det framgår inte riktigt av bilden ovan men: I denna imponerande fasad finns faktiskt bara två öppningar! Dels de väldiga (ca 8-10 m höga) entréportarna av stål, dels en över dessa belägen balkong där Führern tänktes ta emot massorna!
Kommentar från Hitler angående fasaden på Führerpalast: "Det är dock inte uteslutet att jag en gång blir tvungen att vidta impopulära åtgärder. Kanske blir det uppror då. Vi måste göra förberedelser för den händelse detta skulle ske. Alla fönster i byggnaden som vetter mot denna plats måste få tunga, skottsäkra skjutluckor av stål. Dörrarna måste också vara av stål, och den enda förbindelsen med platsen skall kunna stängas av med ett tungt järngaller. Rikets centrum måste kunna försvaras som en fästning."
I Speers lösning fanns över huvud taget inga fönster i fasaden mot Grosser Platz.
Del av fasaden på Führerpalast sett från söder.
Stadsplan och modell för södra delen av praktgatan Grosse Strasse
Nordnordväst om Grosse Halle planerades för en enorm konstgjord sjö vilken i sin norra ände hade Nord-Sydaxelns slutpunkt Nordbahnhof. (Notera att besökare och potentater på denna tid självklart antogs anlända per tåg!!)
Den grå rektangeln i bildens övre del är den konstgjorda sjön som skulle mäta elvahundra meter på längden och trehundrafemtio meter på bredden! Sjöns vatten skulle tas från den genom Berlin gående floden Spree - men först efter att ha passerat ett reningsverk. Sjön skulle vara en bad- och rekreationsplats för medborgarna i Welthauptstadt Germania. Omklädningsrum, båthus och solterrasser skulle omkransa sjön. Skälet till denna frikostiga användning av stadsmarken var enligt Speer att marken var för sank för att bebyggas!
För att kontrollera den aktuella markens bärighet byggdes - och står än i dag på den plats där Triumfbågen avsågs byggas i Berlin - kvar Der Schwerbelastungskörper (fritt översatt Tungbelsatnings-kroppen) En 12 650 ton tung, 14 meter hög och 18 meter djup cylinder om 11 meters diameter. Den blev helt enkelt omöjlig att spränga och bortforsla efter kriget och den utgör nu en bra utsiktsplats!
Fanns där då ekonomi och teknik för att genomföra dessa gigantiska byggen? Tvivelsutan: modern ingenjörskonst inom byggtekniken behärskade byggen större än Grosse Halle och de fantastiska planerna krävde inte mer än ca 500 årliga miljoner Riksmark - en blygsam del eftersom det bara utgjorde en tjugofemtedel av hela den tyska byggnadsverksamheten vid denna tid.
Hitler begrundar sina byggplaner... Sannolikt föreställer modellen projekterade byggnader i Linz, Hitlers födelsestad i Österrike.
Albert Speer vid sin vision av Welthauptstadt
Germania
"Ni har blivit fullständigt galna!" (Speers far efter att ha sett sonens modeller över projekterade byggen i Welthauptstadt Germania) "När jag idag bläddrar bland de många fotografierna av modellen till vår praktgata ser jag att det inte bara var galet. Det skulle också ha blivit trist."
Ur "Albert Speers memoarer", Albert Bonniers förlag
Ω