Churchill deklarerade när han fick vetskap
om flerstegskanonen V3 att den skulle ha utgjort ett mycket allvarligt hot mot
England. Flera kompetenta bedömare har sedan dess klassat U-båt typ XXI som
oerhört farlig för konvojtrafiken till England och Sovjet, ett hot som dessbättre
kom 2 år för sent och i otillräckligt antal.
Under kriget pågick ett stort antal vapenprojekt
med mål att ge Tyskland materiella fördelar – och därmed säkerställa
slutsegern. U-båt typ XXI var ett av dessa projekt.
Bakgrunden var ingenjören utan slutexamen,
Hellmuth Walter född 1900. Walter hade trots bristen på dokumenterad examen
huvudet full av idéer. Han kom att konstruera raketmotorer (använda i den
operativa Me 163) och u-båtsmotorer oberoende av luftens syre.
Idén med u-båtsmotorn bygger på att väteperoxid
(vätska) kan brytas ner till gas under högt tryck och i en turbin tillvarata
den frigjorda kraften. Längre fram i utvecklingskedjan byggdes
Walterraketmotorer som använde väteperoxid som syregivare och metanol som
brännbart och gasgenererande ämne.
En försöks-u-båt
under projektnamnet V80 byggdes och sjösattes redan 1940. Denna båt nådde
otroliga 28 knop i u-läge!
Displacement
(tons)
73 sf
76 sm 85.5 total |
Length
(m)
22.05 oa
16.90 ph |
Beam
(m)
2.10 oa
2.10 ph |
Draught/
Height (m)
3.20
5.65 |
Power
(hp)
2500 ehp sm
|
Range
(nm/kts)
50/28
|
Speed
(kts)
28 sm
|
Oil Supply
(tons)
21 (H2O2)
|
Torpedoes
(Max #)
Unarmed
|
Max Depth
(meters)
Unknown
|
sm = submerged, sf = surfaced, ph = pressure hull,
oa = overall, hp = horsepower, nm = Nautical miles | ||||
U-båt
typ XVIII
4 januari 1943 beställdes två u-båtar,
U-796 och U-797, med Walters teknik från Deutsche Werk i Kiel. Dessa skulle bli
ryggraden i den nya u-båtsflottan. Problem med maskineriet (t ex explosionsrisk)
gjorde dock att produktionen stannade med dessa två u-båtar och de skrotades på
Germania Werft 1944. Grundritningarna användes dock för den revolutionerande
U-båten XXI.
Tekniska data för ubåt typ XVIII
Displacement
(tons)
1485 sf
1652 sm 1887 total |
Length
(m)
71.50
oa
|
Beam
(m)
8.00
6.20 oa 5.30 ph |
Draught/
Height (m)
6.36
|
Power
(hp)
4000 to
4400 ehp sf 396 ehp sm 15,000 ehp sm* |
Range
(nm/kts)
3000/17 sf
45/4 sm 202/24 sm* |
Speed
(kts)
17.0 to
18.5 sf 7.0 sm 24.0 sm* |
Oil Supply
(tons)
124 max + 204 (H2O2)
|
Torpedoes
(Max #)
23
|
Max Depth
(meters)
Unknown
|
sm = submerged, sf = surfaced, ph = pressure hull,
oa = overall, hp = horsepower, nm = Nautical miles * Walter turbine | ||||
Med den revolutionerande u-båten typ XXI
förändrades u-båtar från att ha varit fartyg som vid fara kunde dyka under
havsytan till att vara ett fartyg med naturlig hemvist i djupet och endast
tillfälligt, för att ladda batterier och för att komprimera andningsluft,
befinna sig på ytan. 2 st XXI byggdes med Walters framdrivningssystem - övriga hade konventionella system för yt/snorkeldrift respektive undervattensdrift med nyutvecklade elektromotorer,
U-båt typ XXI
Typ XXI var i sanning annorlunda mot
tidigare u-båtar, såväl tyska som från andra länder. Båtens form var helt
hydrodynamisk, ingenting störde strömlinjeformen. Snorkel, antenner, periskop
etc var alla indragna i skrovet när de inte användes. Tornet var övertäckt och
hade plats för tre man, vakthavande officer och två utkikar. Dessa tre hade var
sitt litet ”observationsfönster” i tornet! Den yttre beväpningen utgjordes av 2 st 20mm automatkanoner i
dubbelmontage. Även dessa kanoners manöverstationer rymdes inom tornets
strömlinjeform. 6 st
53cm (21 tum )
torpedtuber i fören utgjorde huvudbeväpningen (inga tuber akterut).
Torpedtuberna laddades med hydraulisk teknik och denna teknik gjorde det
möjligt att avfyra 18 torpeder (av 23 st ombord) inom loppet av 20 minuter, att
jämföra med omladdnings-proceduren för VIIC som tog 10 minuter för omladdning
av en enda torpedtub. XXI:s målsökande torpeder kunde dessutom avfyras ”i
blindo” från 50 meters
djup och finna sitt mål. Skrovet byggdes av en tumstjock legering av stål och
aluminium som medgav ett dykdjup om max 280 meter , långt djupare
än dåtida operativa eller projekterade u-båtar.
Båten hade en max undervattenstid om 11
dygn och dess fartprestanda var imponerande: ytfart 15,7 knop och
undervattensfart 17,2 knop. Detta innebar att typ XXI helt enkelt, i u-läge,
kunde segla ifrån de flesta eskort-ytfartyg, jagarna oräknade. Till följd av
den stora uthålligheten och därmed stridspatrullernas längd var u-båten försedd
med luftkonditionering, med frys för matvaror och med duschar för u-båtsmännen
– som dessutom hade en egen personlig koj!
Skrovet hade tvärsnittsform av en
uppochnervänd 8 och, de tre gånger så många som i VIIC, batterierna var monterade
i den undra delen av 8:an.
Allt var nytt i XXI, radar, radardetektor,
Sonar (via hydrodynamisk bulb undertill i fartyget) ja allt som tänkas kunde. Det ljud som u-båten genererade var minimerat.
XXI gav vid 15 knops undervattensfart samma ljudnivå som en u-båt av US Navy
Balao klass vid 8 knop!
Produktionstekniken för XXI var också helt
ny. För att spara på varvskapacitet och för att minska sårbarheten byggdes XXI
i åtta sektioner på olika verkstäder i Tyskland. Med järnväg fördes dessa till
varven i östersjöhamnarna för slutmontering. Tekniken var ny, och svårigheterna
många. Bl a förekom avvikelser från måttspecifikationerna vilket fick till
följd att varvstiden blev avsevärt längre än den projekterade. De ständiga
flyganfallen tog också sin tribut: mellan december 1944 och maj 1945 förstördes
17 st XXI
på östersjövarven.
U-båt XXI kom att vara en förebild för
såväl de första amerikanska atomubåtarna som för Sovjetunionens Whiskey-u-båtar
(en av dem byggd 1956 och grundstött i Karlskrona skärgård 27 oktober 1981).
Av de sammantaget 120 byggda u-båtarna typ
XXI var det bara 2 st ,
U-2511 och U-3008 som gick till havs för strid. Ingen av dem fick dock stridkontakt
innan vapenstillestånd proklamerades den 8 maj 1945. Typ XXI var så banbrytande
inom u–båtstekniken att den efter kriget noga undersöktes av samtliga
segrarmakter. Så bärgades t ex U-2540 1957 av Bundesmarine och var i tjänst för
studier ända till 1982. Frankrike fick U-2518 och detta fartyg tjänade den
franska flottan till 1967. Sovjet uppskattades att i efterkrigstiden ha så
många som 15 st
XXI i operativ tjänst. Typen blev sedan förebild för sovjetiska u-båtar av
Whiskey-klass. England hade en XXI båt som testfartyg och USA två. En av de
amerikanska ubåtarna av typ XXI hade vid ett tillfälle, i november 1946, den
amerikanske presidenten Harry S Truman som passagerare och dök vid detta
tillfälle till 130 meters
djup!
Class overview
| |
Name:
|
Type XXI U-boat
|
Operators:
| |
Cost:
|
5.750.000 Reichsmark
per boat[1]
|
Built:
|
1943–45[1]
|
Building:
|
267[2]
|
Planned:
|
1170[2]
|
Completed:
|
118[2]
|
Cancelled:
|
785[2]
|
General characteristics
| |
Class & type:
| |
Displacement:
| |
Length:
|
76.7 m (
|
Beam:
| |
Draught:
|
6.32 m (
|
Propulsion:
|
Diesel/Electric
2× MAN M6V40/46KBB supercharged 6-cylinder diesel engines, 4,000 shp (3,000 kW) 2× SSW GU365/30 double-acting electric motors, 5,000 PS (3.7 MW)[1] 2 × SSW GV232/28 silent running electric motors, 226 shp (169 kW) |
Speed:
|
15.6 kn (28.9 km/h) surfaced
17.2 kn (31.9 km/h) submerged[1] 6.1 kn (11.3 km/h) (silent running motors) |
Range:
| |
Test depth:
| |
Complement:
|
5 officers, 52 enlisted men[3]
|
Armament:
|
6 torpedotubes in front. 23 torpedoes stored
|
-
Ω -
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar