De flesta av oss har aldrig besökt en radiostation - än färre rummen med själva sändarutrustningen. Sändartekniken ligger vanligen i en byggnad ovan jord - men det finns också stationer som är nersprängda i berg. Av naturliga skäl ligger stora sändare långt från studioverksamheten.
Sändarstationen förser Stockholm med omnejder med radio och TV.
Sändartekniken är nersprängd i berget, men radiostudiorna befinner sig i Radiohuset vid Gärdet i Stockholm.
Ingen arbetsplats för personer med höjdskräck! Arbete på en av masterna i Nacka.
Men låt oss försöka måla upp bilden av hur en sändarstationen kan se ut inuti!
Allt andas dammfritt och städat!
Inne i garderoberna blandas ljudet från mikrofonen i radiostudion med elektriska svängningar från en oscillator, blandresultatet förstärks till, för dåvarande mellavvågssändaren i Nacka, imponerande 2x150 kW. Siffrorna motsvarar den förbrukade effekten för 5000 st 60 watts glödlampor!
Detta om relativ nutid - men hur såg radioanvändandet ut vid tiden för 1:a Världskrigets slut, dvs november 1918?
Marconis uppfinning - radion - utvecklades naturligtvis under Världskriget och allt fler rederier installerade under de följande åren apparatur för gnistsignalering för kommunikation med sina fartyg på världshaven.
Gnistradio var också vad italienaren Marconi använde sig av vid sitt första framgångsrika experiment 1895. Principen grundade sig på att en gnista sänder ut radiofrekvent strålning!
 |
| Principschema för gnistsändare |
Vi behöver vidare ett gnistgap. Därefter ansluter vi spänningsgeneratorns två utgående ledare till gnistgapet, kopplar på drivspänningen till de inre spolen - och se! En synbart kontinuerlig gnista hoppar mellan polerna i gnistgapet. Gnistgapet är också kopplat till en avstämningsspole och några kondensatorer. Lägger vi så in en telegrafnyckel i primärkretsen kan vi plötsligt "styra" gnistströmmen till långa och korta signaler - sedär: använder vi morsetecken kan strömmen av gnistor forma ett meddelande. Genom en enkel kristallmottagare och hörlurar kan vi, även på långa avstånd, uppfatta en på detta sätt genererad signal.
 |
| Guglielmo Marconi Nobelpristagare i fysik år 1909 |
Marconi lyckades redan 1901 etablera radiosändningar (gnistsändare) över Atlanten, från en station i Poldhu i Cornwall och en i Kap Breton på New Foundland. Antennerna utgjordes av drakar och koppartråd.
För säker överföring av information mellan Gamla och Nya Världen användes sedan 1866 två telegrafkablar på Atlantens botten.
Under 1:a Världskriget ökade dramatiskt mängden information som skulle överföras mellan länder och världsdelar.
De två Atlantkablarna utgjorde en trång flaskhals - liksom kablar för överföring från Orienten till Europa.
De samlade erfarenheterna från 1:a Världskriget av problemen med långsamma meddelandeöverföringar fick 1920 Sveriges Riksdag att besluta om byggandet av en station för långvågstransmission av morsetelegram till Amerika.
Lämpliga platser för en sådan station studerades. Valet som plats för sändarstationen föll 1922 på Grimeton ca 15 km öster om Varberg medan Kungsbacka valdes för placering av mottagarstationen. Att sändare och mottagare förlades separata berodde på att sändarstationen inte skulle störa mottagningen.
Teknikvalet landade på en mekanisk/elektrisk sändarutrustning designad av svenskamerikanske elektroingenjören Ernst Alexandersson (1878-1975) verksam vid RCA. Ernst Alexanderson producerade under sin verksamhetstid mer än 300 patent inom elektrotekniken!
För säker överföring av information mellan Gamla och Nya Världen användes sedan 1866 två telegrafkablar på Atlantens botten.
Under 1:a Världskriget ökade dramatiskt mängden information som skulle överföras mellan länder och världsdelar.
De två Atlantkablarna utgjorde en trång flaskhals - liksom kablar för överföring från Orienten till Europa.
De samlade erfarenheterna från 1:a Världskriget av problemen med långsamma meddelandeöverföringar fick 1920 Sveriges Riksdag att besluta om byggandet av en station för långvågstransmission av morsetelegram till Amerika.
Lämpliga platser för en sådan station studerades. Valet som plats för sändarstationen föll 1922 på Grimeton ca 15 km öster om Varberg medan Kungsbacka valdes för placering av mottagarstationen. Att sändare och mottagare förlades separata berodde på att sändarstationen inte skulle störa mottagningen.
 |
| Ernst Alexandersson |
Den väldiga elektromekaniska sändaren med sina hjälpaggregat skruvades ihop på plats med hjälp av amerikanska montörer.
SAQ, som är stationens internationella anropssignal, gjorde sin första skarpa sändning till USA den 1 december 1924 på frekvensen 16,1 kHz. Frekvensen ändrades så småningom till 17,2 kHz - vilken är den frekvens som ännu används vid årets Grimeton/SAQ höjdpunkt - julaftonsmorgonens sändning till världen kl 09 (GMT+1 timme).
Här följer ett minne från SAQ Grimetons invigningensändningen den 1 december 1924:
"Å jag glömmer aldrig scenen. Jag stod ju bredvid ingenjör Graff när han slog ner SAQ på telegrafnyckeln. Och Kungsbacka (lyssnarstationen för SAQ) var ju på... ... jag vet inte hur många minuter det va efteråt, så ringde telefonen i Kungsbacka. Jaha, jag har hört ifrån Amerika. Dom har sagt att det gick bra. Dom hörde Grimeton väl. Å då gick gubbarna i taket. Alla va glada. Alla va belåtna. Då hade allting lyckats. Så det va ju ett högtidligt ögonblick!"
Telegrafnyckelns "hemvist" var efter detta ett telegrafkontor i Göteborg. Överföringen därifrån till Grimeton skedde med telefontråd.
Till stationen hör naturligtvis antennmaster - i detta fall 6 st fördelade på en sträcka av 2000 meter. Varje mast är 127 meter hög och har en 46 meter lång mastbrygga överst.
För att förstärka antennkablarnas jordplan under tornen grävdes 20 mil koppartråd ner längs mastgatan!
Anläggningen Grimeton gavs omgående ett vittomfattande underhållsschema. Maskinutrustningen skulle regelbundet underhållas, gräsmattor och häckar klippas etc etc. Inte minst de väldiga antennmasterna skulle skrapas, mönjas och målas. Förutom Grimetons fasta underhållspersonal gavs säsongsarbete, typ mastmålning, för småbönder på trakten.
För att minimera tidsspill vid förflyttning och måltider fanns en mobil manskapsbord, en s.k. byscha, för arbetarna. Byschan flyttades alltså längs den 2 km långa mastgatan allteftersom underhållsarbete på masterna utfördes. Bilden är från frukostrast vid 6:e mast 1952.
Mastarbete var sannerligen inget för den höjdrädde - eller för den delen den riskmedvetne. Säkerhetsselar etc är nutida uppfinningar...
Arbetsmomentet på bilden är skrapning. Skrapjärnen slipades varje afton/natt i Grimetons verkstad för att vara insatsklara tidigt påföljande morgon. Varje "dagsskrapad" del av en mast blymönjades (rostskydd) som slutet på en arbetsdag. Masten mönjades två gånger och målades sedan med grå s.k. pansarfärg. Till varje mast förbrukades sammanlagt för en färdig målning: 400 kg blymönjefärg och 1200 kg pansarfärg. Kostnaden (1946) var 25 000 kr per mast!
Ett luftigt frukostbord 127 meter över marken...! Notera att vardera arbetaren sitter i sin egen hisskorg.
Grimetonstationen var så strategiskt viktig att den förseddes med egen brandbil. Denna testades en gång per vecka med avseende på oljenivå, startvillighet, ringtryck och praktisk pumpfunktion!
Än idag vårdas denna klenod mycket ömt!
Säkert har du förstått att denna guidade tour inte landar i den ovan uppmålade bilden av en radiostation! Nu skall vi titta in i ett världsarv!
Visst hör du kylfläktar surra i sändarsalens nyare teknik men allt är annorlunda! En doft av smörjolja och maskinhall möter dig - ljudnivån när den stora högfrekvensgeneratorn, vilken genererar stationens bärvåg, accelererar till fullvarv - otroliga 17200 varv/minut är öronbedövande!
Här nedan kommer ett bildkollage från ett besök på Grimetonstationen 2015.
En arbetsdag på Grimetonstationen
Nedtecknat efter berättelse av en informant som arbetade på Grimeton.
Excerpt ur: "Radiostationen Grimeton" av Britta Nyström. Utgiven av länsstyrelsen i Halland.
"Det är tidig fredagsmorgon i stationsbyn en sensommardag i slutet av 40-talet. Klockan är halv fem (på morgonen, Red anm) och det är dags att göra sig i ordning för att ta sig till stationen. Fyrans mast skall skrapas och målas och man startar redan klockan fem. Arbetet i masten har legat nere ett par dager då det varit ihållande regn, men idag ser det ut att bli mastväder och inga molns syns på himlen. Strax före kl. fem cyklar en av radioarbetarna iväg genom stationsbyn som ligger inne på stationsområdet. Det är alldeles tyst ute, bara knastret mot grusvägen hörs. Vid stationen samlas de som skall utföra dagens mastarbete. Alla har cyklat hit och efter diverse muntra tillrop till varandra går man in på stationen och hämtar de verktyg som behövs. Väl ute vid masten är det dags att samla ihop sig inför dagens arbete i höjden. Hisskötaren kör upp mastkorgen "Storan", och dagen kan börja.
Klockan har nu blivit sju och de radioarbetare som inte mastmålar samlas inne på verkstadsgolvet. De möter sändar- och maskinvakt som just gått av nattskiftet och är på väg hem. Dagskiftets maskin- och sändarvakt går till sändarsalen. De vet redan sina arbetsuppgifter som är rutingöra om allt går som det skall. Ingenjörerna går upp på kontoret och läser igenom nattskiftens maskinsjournal samt pratar med linjemästaren.
De övriga ställer upp sig på led utmed den långa arbetsbänken i verkstaden för att vänta på linjemästaren som delar ut dagens arbetsuppgifter. Eftersom det är fint väder passar man på att göra mycket utomhusarbete. Det skall grävas för en ny kabel, förrådet skall målas om och alla gräsmattor borta i stationsbyn behöver klippas. Efter några dagars regn har de vuxit snabbt. Man hämtar de verktyg som behövs och går iväg till sina arbetsuppgifter.....
.... Nu har klockan slagit nio och det är dags för en frukostrast för mastarbetarna. Ett par barn kommer inspringande på området med matlådor till sina fäder. Frukosten äts vid ett av mastbenen, i ett litet skjul (byscha), som också är flyttbart. Om barnen har tur får de kanske sig en liten åktur upp i masten med sin pappa....
.... Inne i sändarsalen är man oroad. Är det samma relä som är trasigt igen? Kan man hitta någon annan lösning så att det håller bättre i fortsättningen? En av ingenjörerna tar sig an uppgiften och får sedan hjälp av ritare att finjustera skissen på den förändring han tänkt sig. Kan förste reparatören vara till hjälp? Efter diverse ritarbeten och överlägganden kallas förste reparatören in på kontoret för sin nya uppgift. Han är skicklig på att snabbt lösa praktiska problem och tillverka reservdelar och smedjan används flitigt.
Måleriarbetet på förrådet är nästan avklarat och de medhavda smörgåsarna och mjölkflaskan plockas upp ur matboxen. Det är dags för lunch som smakar bra i solskenet. I stationsbyn samlas fruarna i en av trädgårdarna för ett symöte. De är engagerade i Röda Korset och man har lovat göra klart vissa arbeten till en höstbasar.
Efter några koppar kaffe är det dags att gå hem för att se till att middagen står på bordet då männen snart är på hemgång.
Klockan närmar sig 14 och dagens mastarbete skall avslutas. Långvågssändaren kan åter tas i bruk och sänder ut sina tecken i etern. Skrapor och järn som blivit väl använda lämnas in till verkstaden för omslipning till nästa dags mastarbete. Därefter går turen till tvättrummet för att ta bort blymönjefärgen på händerna innan man går in på kontoret för att hämta sin lön. Varannan fredag är avlöningsdag. Alla står på led i korridoren med mössan i hand för att få sin lilla papperspåse med diverse sedlar, kronor och ören. På kontoret arbetar den enda kvinnan på stationen. Man räknar noggrant igenom så att summan stämmer. Nu är arbetsdagen slut för mastarbetarna som tar sina cyklar och beger sig hemåt.
Varje fredag e.m. tas brandbilen ut för sin sedvanliga provtur. Ett par män åker ner till dammen och testar brandsprutan. Allt fungerar som det skall och bilen kan köras in i garaget igen.
Maskin- och sändarvakt avslutar sitt dagpass kl 15 och möter sina avlösare. Eftersom felet inte är löst än på en av sändarna (det fanns två; Red anm.) kan man kanske vänta problem under eftermiddagen med sändningen. En av ingenjörerna får räkna med övertidsarbete igen.
Vakten på eftermiddagspasset måste alltid efter kl. 17 utföra en kontrollrunda runt området för att se att det är låst och att ingen eld finns efter dagens arbete. På fem olika platser skall han med en nyckel stansa ett hål i en pappskiva som finns inne i kontrolluret. Nu närmar sig arbetsdagen sitt slut för de flesta, klockan närmar sig 17 och man samlas inne i tvättrummet och samtalar om dagens händelser.
Förrådet har blivit färdigmålat men grävjobbet visade sig ta längre tid än man trodde. Man hoppas ändå bli klar i nästa vecka.
Några av de anställdas barn har tagit sig in på området och leker nu borta i parken. Det är en spännande lekplats som också har en damm som man kan fiska i. Ifrån masterna hörs ett svagt sjungande ljud av sommarvindens spel på antenn. Leken fortsätter till solens nedgång.
Kvällen närmar sig sitt slut och klockan har hunnit bli 23 vilket innebär ett nytt sändar- och maskinvaktsbyte. Kvällspasset går hem för några timmars nattsömn och nattskiftet går på. De nya vakterna går på och sätter sig in i nattens ev problem. Under skiftet skall man föra journal varje timme på sändarna samt utföra städjobb i sändarsal och på toaletter. Man slipar också verktygen för nästa dags mastarbete samt polerar mässingsarmaturen på SAQ.
Så rullar arbetet på och solen stiger på himlen..."
Från YouTube om Grimeton
SAQ Grimetons julsändning 2018
Tid: 49:36
Tyvärr har inspelningsteamet ingen ljudtekniker! Speakerns röst går enbart akustiskt in på kamerans mikrofon... inte via kabel... vilket gör att när högfrekvensgeneratorn startas drunknar guidens ljud i generatorlarmet.
Bildsekvenserna får avnjutas på sätt de förtjänar :-)
Nedan bilder från en scotsk DX:ares HITec utrustning. Förstora skärmbilden (Ctrl +; minska bilden med Ctrl -) så att du kan läsa SAQ:s julmeddelande som nu är på väg ut i stjärnerymden!
SAQ Grimetons julsändning 2018 mottagen av DX-are i Scottland
Tid: 5:08
Länkar till SAQ
SAQ, officiell hemsida
SAQ Vänförening
Ω
Här följer ett minne från SAQ Grimetons invigningensändningen den 1 december 1924:
"Å jag glömmer aldrig scenen. Jag stod ju bredvid ingenjör Graff när han slog ner SAQ på telegrafnyckeln. Och Kungsbacka (lyssnarstationen för SAQ) var ju på... ... jag vet inte hur många minuter det va efteråt, så ringde telefonen i Kungsbacka. Jaha, jag har hört ifrån Amerika. Dom har sagt att det gick bra. Dom hörde Grimeton väl. Å då gick gubbarna i taket. Alla va glada. Alla va belåtna. Då hade allting lyckats. Så det va ju ett högtidligt ögonblick!"
Telegrafnyckelns "hemvist" var efter detta ett telegrafkontor i Göteborg. Överföringen därifrån till Grimeton skedde med telefontråd.
Till stationen hör naturligtvis antennmaster - i detta fall 6 st fördelade på en sträcka av 2000 meter. Varje mast är 127 meter hög och har en 46 meter lång mastbrygga överst.För att förstärka antennkablarnas jordplan under tornen grävdes 20 mil koppartråd ner längs mastgatan!
 |
| 127 meter i strumplästen Bredd över axlarna 46 meter. 5 syskon. Kom, direkt från Motala-Lindholmenverken, i byggsats till Grimeton. Nitad ihop på plats. Tänk dig att dingla här i en mastkorg med en färgskrapa i hand! |
 |
| Del av den stora sändarsalens tekniska utrustning. Bild från 50-talet |
Anläggningen Grimeton gavs omgående ett vittomfattande underhållsschema. Maskinutrustningen skulle regelbundet underhållas, gräsmattor och häckar klippas etc etc. Inte minst de väldiga antennmasterna skulle skrapas, mönjas och målas. Förutom Grimetons fasta underhållspersonal gavs säsongsarbete, typ mastmålning, för småbönder på trakten.
För att minimera tidsspill vid förflyttning och måltider fanns en mobil manskapsbord, en s.k. byscha, för arbetarna. Byschan flyttades alltså längs den 2 km långa mastgatan allteftersom underhållsarbete på masterna utfördes. Bilden är från frukostrast vid 6:e mast 1952.
 |
| Skrapning, med vanlig färgskrapa, något hundratal meter ovan mark! |
Mastarbete var sannerligen inget för den höjdrädde - eller för den delen den riskmedvetne. Säkerhetsselar etc är nutida uppfinningar...
Arbetsmomentet på bilden är skrapning. Skrapjärnen slipades varje afton/natt i Grimetons verkstad för att vara insatsklara tidigt påföljande morgon. Varje "dagsskrapad" del av en mast blymönjades (rostskydd) som slutet på en arbetsdag. Masten mönjades två gånger och målades sedan med grå s.k. pansarfärg. Till varje mast förbrukades sammanlagt för en färdig målning: 400 kg blymönjefärg och 1200 kg pansarfärg. Kostnaden (1946) var 25 000 kr per mast!
Ett luftigt frukostbord 127 meter över marken...! Notera att vardera arbetaren sitter i sin egen hisskorg.
Än idag vårdas denna klenod mycket ömt!
Säkert har du förstått att denna guidade tour inte landar i den ovan uppmålade bilden av en radiostation! Nu skall vi titta in i ett världsarv!
 |
| Fasaden för SAQ Grimeton Byggnaden ritad av arkitekt Carl Åkerblad Uppförd 1923 |
Visst hör du kylfläktar surra i sändarsalens nyare teknik men allt är annorlunda! En doft av smörjolja och maskinhall möter dig - ljudnivån när den stora högfrekvensgeneratorn, vilken genererar stationens bärvåg, accelererar till fullvarv - otroliga 17200 varv/minut är öronbedövande!
Här nedan kommer ett bildkollage från ett besök på Grimetonstationen 2015.
 |
| Alexanderssonsändarens hjärta: den väldiga elektro/mekaniska högfrekvensgeneratorn som skapar bärvågen på 17,2 kHz. (Här fotat från elmotorsidan) |
 |
| Högfrekvensgeneratorn är Alexandersonsändarens hjärta. Vid korrekt utfrekvens roterar maskinen med 17200 varv/minut. I normalt arbetsläge, vid telegramtrafik, genererades max 200 kW - inte sällan mindre. Hörbarheten i USA avgjorde. Vid stationens sändningar idag är effekten maximerad till 80 kW |
 |
| Centrala styrenheten. Härifrån startas/stoppas all kringutrustning liksom Alexandersonsändarens högfrekvensgenerator |
 |
| Kylvattenpumpar. Vattnet tas från bassänger utomhus. Kylning av utgående vatten sker med hjälp en plymfontän placerad i utomhusbassängen. |
 |
| Antennutrustning. Notera den blänkande kopparn! |
 |
| Fortsättning på föregående bild. "Härifrån till antennerna - och världen!" |
 |
| Närbild på manövertavlan |
 |
| Vattenkylda elektrolytiska motstånd |
 |
| T.v. isolator för antennvajer T.h. enmansstol för underhållsarbete på antennmasterna |
Nedtecknat efter berättelse av en informant som arbetade på Grimeton.
Excerpt ur: "Radiostationen Grimeton" av Britta Nyström. Utgiven av länsstyrelsen i Halland.
"Det är tidig fredagsmorgon i stationsbyn en sensommardag i slutet av 40-talet. Klockan är halv fem (på morgonen, Red anm) och det är dags att göra sig i ordning för att ta sig till stationen. Fyrans mast skall skrapas och målas och man startar redan klockan fem. Arbetet i masten har legat nere ett par dager då det varit ihållande regn, men idag ser det ut att bli mastväder och inga molns syns på himlen. Strax före kl. fem cyklar en av radioarbetarna iväg genom stationsbyn som ligger inne på stationsområdet. Det är alldeles tyst ute, bara knastret mot grusvägen hörs. Vid stationen samlas de som skall utföra dagens mastarbete. Alla har cyklat hit och efter diverse muntra tillrop till varandra går man in på stationen och hämtar de verktyg som behövs. Väl ute vid masten är det dags att samla ihop sig inför dagens arbete i höjden. Hisskötaren kör upp mastkorgen "Storan", och dagen kan börja.
Klockan har nu blivit sju och de radioarbetare som inte mastmålar samlas inne på verkstadsgolvet. De möter sändar- och maskinvakt som just gått av nattskiftet och är på väg hem. Dagskiftets maskin- och sändarvakt går till sändarsalen. De vet redan sina arbetsuppgifter som är rutingöra om allt går som det skall. Ingenjörerna går upp på kontoret och läser igenom nattskiftens maskinsjournal samt pratar med linjemästaren.
De övriga ställer upp sig på led utmed den långa arbetsbänken i verkstaden för att vänta på linjemästaren som delar ut dagens arbetsuppgifter. Eftersom det är fint väder passar man på att göra mycket utomhusarbete. Det skall grävas för en ny kabel, förrådet skall målas om och alla gräsmattor borta i stationsbyn behöver klippas. Efter några dagars regn har de vuxit snabbt. Man hämtar de verktyg som behövs och går iväg till sina arbetsuppgifter.....
.... Nu har klockan slagit nio och det är dags för en frukostrast för mastarbetarna. Ett par barn kommer inspringande på området med matlådor till sina fäder. Frukosten äts vid ett av mastbenen, i ett litet skjul (byscha), som också är flyttbart. Om barnen har tur får de kanske sig en liten åktur upp i masten med sin pappa....
.... Inne i sändarsalen är man oroad. Är det samma relä som är trasigt igen? Kan man hitta någon annan lösning så att det håller bättre i fortsättningen? En av ingenjörerna tar sig an uppgiften och får sedan hjälp av ritare att finjustera skissen på den förändring han tänkt sig. Kan förste reparatören vara till hjälp? Efter diverse ritarbeten och överlägganden kallas förste reparatören in på kontoret för sin nya uppgift. Han är skicklig på att snabbt lösa praktiska problem och tillverka reservdelar och smedjan används flitigt.
Måleriarbetet på förrådet är nästan avklarat och de medhavda smörgåsarna och mjölkflaskan plockas upp ur matboxen. Det är dags för lunch som smakar bra i solskenet. I stationsbyn samlas fruarna i en av trädgårdarna för ett symöte. De är engagerade i Röda Korset och man har lovat göra klart vissa arbeten till en höstbasar.
Efter några koppar kaffe är det dags att gå hem för att se till att middagen står på bordet då männen snart är på hemgång.
Klockan närmar sig 14 och dagens mastarbete skall avslutas. Långvågssändaren kan åter tas i bruk och sänder ut sina tecken i etern. Skrapor och järn som blivit väl använda lämnas in till verkstaden för omslipning till nästa dags mastarbete. Därefter går turen till tvättrummet för att ta bort blymönjefärgen på händerna innan man går in på kontoret för att hämta sin lön. Varannan fredag är avlöningsdag. Alla står på led i korridoren med mössan i hand för att få sin lilla papperspåse med diverse sedlar, kronor och ören. På kontoret arbetar den enda kvinnan på stationen. Man räknar noggrant igenom så att summan stämmer. Nu är arbetsdagen slut för mastarbetarna som tar sina cyklar och beger sig hemåt.
Varje fredag e.m. tas brandbilen ut för sin sedvanliga provtur. Ett par män åker ner till dammen och testar brandsprutan. Allt fungerar som det skall och bilen kan köras in i garaget igen.
Maskin- och sändarvakt avslutar sitt dagpass kl 15 och möter sina avlösare. Eftersom felet inte är löst än på en av sändarna (det fanns två; Red anm.) kan man kanske vänta problem under eftermiddagen med sändningen. En av ingenjörerna får räkna med övertidsarbete igen.
Vakten på eftermiddagspasset måste alltid efter kl. 17 utföra en kontrollrunda runt området för att se att det är låst och att ingen eld finns efter dagens arbete. På fem olika platser skall han med en nyckel stansa ett hål i en pappskiva som finns inne i kontrolluret. Nu närmar sig arbetsdagen sitt slut för de flesta, klockan närmar sig 17 och man samlas inne i tvättrummet och samtalar om dagens händelser.
Förrådet har blivit färdigmålat men grävjobbet visade sig ta längre tid än man trodde. Man hoppas ändå bli klar i nästa vecka.
Några av de anställdas barn har tagit sig in på området och leker nu borta i parken. Det är en spännande lekplats som också har en damm som man kan fiska i. Ifrån masterna hörs ett svagt sjungande ljud av sommarvindens spel på antenn. Leken fortsätter till solens nedgång.
Kvällen närmar sig sitt slut och klockan har hunnit bli 23 vilket innebär ett nytt sändar- och maskinvaktsbyte. Kvällspasset går hem för några timmars nattsömn och nattskiftet går på. De nya vakterna går på och sätter sig in i nattens ev problem. Under skiftet skall man föra journal varje timme på sändarna samt utföra städjobb i sändarsal och på toaletter. Man slipar också verktygen för nästa dags mastarbete samt polerar mässingsarmaturen på SAQ.
Så rullar arbetet på och solen stiger på himlen..."
Från YouTube om Grimeton
SAQ Grimetons julsändning 2018
Tid: 49:36
Tyvärr har inspelningsteamet ingen ljudtekniker! Speakerns röst går enbart akustiskt in på kamerans mikrofon... inte via kabel... vilket gör att när högfrekvensgeneratorn startas drunknar guidens ljud i generatorlarmet.
Bildsekvenserna får avnjutas på sätt de förtjänar :-)
Nedan bilder från en scotsk DX:ares HITec utrustning. Förstora skärmbilden (Ctrl +; minska bilden med Ctrl -) så att du kan läsa SAQ:s julmeddelande som nu är på väg ut i stjärnerymden!
SAQ Grimetons julsändning 2018 mottagen av DX-are i Scottland
Tid: 5:08
Länkar till SAQ
SAQ, officiell hemsida
SAQ Vänförening
Ω
