tisdag 14 november 2017

Eld upphör den 11 november 1918

I Sverige är 11 november ungefär vilken dag som helst - med undantag av att det också är Mårten Gås, en kulinarisk högtid för en trogen skara: förrätt svartsoppa med krås och så huvudrätten själva gåsen. Svartsoppan, en sorts flytande blodpudding gjord på gåsblod (äkta svartsoppa eller på grisblod), älskas eller hatas - svart och vitt - något mellanting finns helt enkelt inte!

Men den 11 november är också Remeberance Day - instiftad till hågkomsten av de miljoner unga män som stupade i första världskrigets vansinniga människoslakt på Västfronten och på andra krigsskådeplatser under detta krig.

Den exakta siffran på döda i världsbranden 1914-1918 låter sig aldrig fastställas. 

Dick Harrison, historieprofessor vid Lunds Universitet anger en någorlunda accepterad uppskattning i en artikel i Svenska Dagbladet:  

"Ett vanligt antagande, baserat på beräkningar under åren omedelbart efter krigets slut, är att antalet militära dödsfall uppgick till omkring 10 miljoner – mellan 6,7 och 7 miljoner döda i strid och omkring 3 miljoner döda i sjukdomar och av umbäranden i krigsfångenskap. Antalet civila döda brukar uppskattas till mellan 6,5 och 7 miljoner, men det finns historiker som sätter antalet betydligt högre, allt beroende på vad man räknar som dödlighet i krig."

Armistice Day, som senare kom att döpas om till Rememberence Day, eller mer familjärt Poppy Day (i USA Veterans Day) instiftades 1919 och det första högtidlighållandet av dagen skedde inom det Brittiska Imperiet med två tysta minuter den 11 november klockan 11 året 1919.

Valet av tidpunkt kommer från det ögonblick, 11/11 kl 11 (1918) då haubitserna, kanonerna och kulsprutorna tystnade på Flanderns slagfält och övriga krigsskådeplatser.

Då, klockan 11 den 11 november 1918, kunde Döden räkna in 17-20 miljoner offer för sin lie... Osäkerheten blir lätt att förstå om man ett ögonblick betänker situationen för de soldater som stred i Tredje slaget om Ypern (Passchendaele)  - "att fylla en sandsäck innebar alltid att man fick sålla bort likdelar från kamrater eller fiender som trasats sönder av granatelden".

Efter Andra Världkriget, där mellan 55 och 60 miljoner människor miste livet minneshålls årligen den 11 november i Great Britain de stupade i de två världskrigen vid Remeberance Day. Runt om i världen högtidlighålls minnet av de som stred, led och stupade i båda världsbränderna ... 

I flera krigsdrabbade länder är den 11 november en nationell helgdag. Armestice Day, eller Remeberance Day symboliseras i England av den röda vallmoblomman.



I Flanderns ofattbart söndersprängda landskap, 1914-1918, där enbart bottenlös lera och kala trädstammar erbjöds de stridande spirade envist livet i form av den röda vallmoblomman.









Vad som gav denna växt livskraft bland söndersprängd jord, stål från granatsplitter, bly från gevärs- och kulsprutekulor samt kvarlevorna av stupade är en gåta likväl som ett faktum.






Vallmon, the Poppy, är sinnebilden för det i skyttegravarna och ingenmansland utgjutna blodet - och för livets obändigt sällsamma kraft.

Redaktören för Tidsspegeln besökte, tillsamman med andra blivande ingenjörer, som en nyfiken ung man London en vecka i november 1967. Den 11 november där blev en överraskning - skild från ytlig kunskap om Mårten Gås-firandet.



De inledande tre bilderna är 50 år gamla - men som tidsdokument duger de gott. Respektive regemente, bataljon eller kompani har sin egen korsomgärdade avgränsning. Inne i instängslingen finns "poppykors" för stupade som har en ännu levande anförvant.
































Att engelsmännen vårdar sina traditioner framgår tydligt! Här drottningen som lägger ner en krans vid ett av Londons krigsmonument.

































Vallgravsområdet vid Towern är ett böljande hav av Poppies.


Drottningen i blomsterhavet (poppy-havet) vid Towern











Under de tidigaste dagarna av Det Andra Slaget vid Ypern dödades av en tysk granat den kanadensiske artillerilöjtnanten Alexis Helmer (bild t.v) den 2:e maj 1915. Helmer var nära vän med militärläkaren i samma enhet, major John McCrae. I tillfällig avsaknad av förbandets präst förrättade John McCrae begravningen för den stupade - och det anses att han samma afton skapade det världsberömda poemet "In Flanders Fields". Poemet är evigt förknippat med Första Världskrigets fasor och med symbolen för de fallna: Vallmoblomman, the Poppy. Dikten läses ännu idag, världen över, på Rememberence Day.







In Flanders Fields

Flanders Poppy on the First World War battlefields.
by John McCrae, May 1915

In Flanders fields the poppies blow
Between the crosses, row on row,
That mark our place; and in the sky
The larks, still bravely singing, fly
Scarce heard amid the guns below.
We are the Dead. Short days ago
We lived, felt dawn, saw sunset glow,
Loved and were loved, and now we lie
In Flanders fields.

Take up our quarrel with the foe:
To you from failing hands we throw
The torch; be yours to hold it high.
If ye break faith with us who die
We shall not sleep, though poppies grow
In Flanders fields.

Leonard Cohen får avsluta denna artikel med en djupt berörande recitation av poemet "In Flanders Fields"

Länk till Cohens recitation av dikten In Flanders Fields - lyssna till den och begrunda ...

In Flanders Fields


Vill du veta mer om andra Världskrigets stupade se

Döda i Andra Världskriget


                                                      Ω







torsdag 9 november 2017

Ryssligan

Den hemliga sammanslutning som i samtida press och i allmänhetens mun kallades Ryssligan benämnde sig själva ”Stockholmsavdelningen av Militärorganisationen för det ryska rikets återupprättande”. 

Det rike som genom utrotning av bolsjeviker och deras medlöpare skulle återupprättas var Tsarryssland. Året var 1918.



Organisationen leddes av kosacköversten Mohammed Beck Hadjetlatjé. Huruvida Hadjetlatjé verkligen var kosack och därtill överste blev aldrig klarlagt - även om Hadjetlatjé så småningom, i häkte på Långholmens fängelse i Stockholm, under en halv timmes ridning på fängelsegården sökte övertyga utredarna om sitt släktskap med de ikoniskt vittberömda ryttarna. Närvarande kavalleriofficerare lät sig inte imponeras!








Ryssligans bas låg i en villa i Bollstanäs som ligger ca 6 km sydost om huvudkommunen Upplands Väsby. 

Villan nämndes en gång på tiden Villa Björkudden men kallades efter avslöjande av Ryssligan allmänt för Ryssvillan.

Husets ursprungliga träfasad är på bilden utbytt mot tegel.

Huset revs så sent som 2007.






Villan låg på Sjövägen med strandtomt vid den lilla sjön Norrviken. Denna belägenhet var betydelsefull för de kusliga händelsernas avslutning... lik skulle komma att sänkas i Norrvikens vatten.













Polisen kom händelserna i Villa Björkudden på spåren när en anmälan om en persons försvinnande inkom den 18 juli 1919. Den försvunnene var ryssen Nikolaj Ardelionovitj. 

Spåren ledde till Villa Björkudden och dess ägare överste Hadjetlatjé.

Väl i häkte började tungorna löpa bland de 16 medlemmarna av Stockholmsavdelningen av Militärorganisationen för det ryska rikets återupprättande. Det framkom att även de ryska undersåtarna ingenjören Carl Calvé och journalisten Jurij Levi Levitskij, vilka liksom Ardasjev stått i förbindelse med ryska sovjetregeringen, försvunnit från sina tillfälliga bostäder i Stockholm.




Det framkom att de tre offren, efter tortyr i Villa Björkudden, mördats och sedan sänkts i Norrvikens vatten.

Bild från sökning med tungdykare i Norrviken efter de tre kända offren.










Överste Hadjetlatjé menade vid förhören att ytterligare ett antal "bolsjevikiska förrädare" förhörts, avrättats och dumpats i Norrvikens vatten. Tre offer återfanns på sjöbotten i omedelbar närhet av Villa Björkudden inga ytterligare fynd gjordes. Än idag finns dock de som som vägrar bada i sjön med förmodade rysslik...

Domarna blev, som sig bör, stränga i det mest omfattande brottmål som dittills förekommit i Sverige: de 16 medlemmarna i Stockholmsavdelningen av Militärorganisationen för det ryska rikets återupprättande, dvs Ryssligan, fick i fallande skala som mest 10 års straffarbete... 

"Kosacköversten" Hadjetlatjé dömdes, som den siste i Sverige, till döden men straffet omvandlades till livstid eftersom dödsstraffet avskaffats innan det verkställdes för Hadjetlatjé.

Hadjetlatjé avled efter ett slaganfall på Långholmens fängelse den 4:e november 1929.

En film om Ryssligan (57 min) gjordes för några år sedan, den är sevärd! Du finner den på länken nedan (klicka)

Ryssligan

Reserv: https://vimeo.com/75392463


                                                      Ω