Tingstäde Fästning ligger (som namnet antyder) i Tingstäde på Gotland.
Platsen vid sjön Tingstäde Träsk har tjänat försvarssyften sedan mitten av 1120-talet då en kvadratisk, med 170 meters sida, timmerplattform byggdes i sjön. Ett gytter av hus byggdes därefter på plattformen. Rester av detta byggnadsverk finns ännu under vattenytan och benämnes Bulverket.
1 juli 1933 öppnades den första reguljära flyglinjen till Gotland med Lindarängen i Stockholm och Tingstäde Träsk som flygstationer. Flygtrafiken uppehölls med pontonförsedda Junkers Ju-52 (Tante Ju som detta tyska flygplan familjärt benämndes under Andra Världskriget) som hade plats för 14-16 passagerare.
Att inte Visby fick tjänstgöra som flygstation berodde på att havet oftast var alltför oroligt för att medge passagerartrafik.
Vi har tidigare tagit del av tankarna kring Centralförsvar och Karlsborgs Fästning ( Länk till artikeln ). Resonemangen bar stora likheter då tankarna på en större fästning på Gotland började ta form 1860. skillnaden bestod främst i att medan Karlsborgs Fästning var en förrådsfästning var Tingstäde Fästning en fästning som planerades försvara de i fästningens absoluta närhet liggande mobiliseringsförråden.
Historien hade tydligt visat att Gotland var svårt att försvara utan insatser från fastlandet. Under Finska kriget 1808-1809 var Gotland besatt av ryska trupper några veckor under våren 1808. När svenska undsättningsstyrkor anlände från fastlandet kapitulerade ryssarna. Under Krim kriget 1853-1856 stationerade Royal Navy sina Östersjöenheter i Fårösund. Den svenska regeringen teg och samtyckte...
Ett starkt incitament för att bygga en fästning var att de militära mobiliseringsförråden fanns i Visby där en riktig hamn fanns! Nackdelen med denna placering var tämligen uppenbar: ett enda fientlig, bestyckat, fartyg skulle med sin eldgivning effektivt kunna hindra all mobilisering. En stark fästning skulle kunna försvara de livnödvändiga förråden av vapen, ammunition, uniformer och övrig utrustning även om angriparen hade stigit iland med trupper.
Olika förslag till placering togs fram och förkastades. 1897–1898 tillstyrkte en statlig utredning en flytt av mobiliseringsförråden och anslog 100 000 kr för flyttning av förråd och 123 000 kr för befästningsarbeten och inköp av mark.
Riksdagsbeslut fattades 1898, järnvägslinjen Visby–Tingstäde stod färdig 1899 och den 22 mars 1900 kom Kunglig Majestäts formella beslut om en flytt av mobiliseringsförråden. 1902 var förrådsflytten till Tingstäde genomförd.
De första medlen för befästningsbyggandet, dvs byggandet av Tingstäde
 |
| Bröstvärn med skjutplatser för infanteri, med kulspruteplatser och med räls för strålkastare. Mitt i bild trappan från en av flera utfallstunnlar upp till bröstvärnet |
 |
| Tingstäde vid Tingstäde Träsk, knappt 30 km NO Visby |
 |
| De fem skansarna "omringar" mobiliseringsförråden i Tingstäde |
Arbetet genomfördes i huvudsakligen med handkraft. Kalksten bröts och höggs i stenbrott vid Stenkyrka och kördes med häst och vagn till Tingstäde. Även dåtidens nymodighet - betong - användes för bygget.
I december 1904 anlände ångfartyget S/S Gustav Vasa till Visby hamn med 240 ton stålbalkar som skulle gjutas in i väggar och tak för att dessa bättre skulle kunna motstå fientlig granatbeskjutning.
1911 levererades de fyra pansartornen med sina 8,4 cm kanoner ombord på S/S Gustaf Vasa. Tornen monterades på sina förberedda platser och provsköts under året.
För byggandet av Skans 1, Artilleriskansen, hade man handskottat bort nära 50 000 kubikmeter kalkstensbemängd jord!
I samband med första världskrigets utbrott anvisade 1914 års urtima riksdag 774 000 kronor för färdigställandet av fästningen. De första trupperna som mobiliserades i samband med krigsutbrottet fick i uppgift att se till att fästningen färdigställdes.
 |
| Skyddsrum 1 ligger mellan Skansarna tre och fyra - alldeles intill landsvägen mot Stenkyrka. |
Fästningen består alltså av fem skansar. Fyra av skansarna är mindre och försedda med skyddsrum och skyttegravar av jord och grus.
Mellan skansarna fanns taggtrådshinder och ett par enklare befästningar, så kallade mellanverk. Den femte skansen, den som ligger alldeles invid Tingstäde kyrka, är betydligt större och kallas Skans 1 eller Fästet.
På några ställen sitter de typiska järnstolparna med öglor kvar och det var i dem man drog taggtråden.
Skansen byggdes 1911 - 1912 och är en infanteriskans. Den fungerade som förläggning och skyddsrum för ett kompani, 150 man. Kompaniet deltog även i försvaret av mellanvärn Nordström och Skans 4.
Här var trupper förlagda från 1914 och fram till första världskrigets slut 1918. I samband med andra världskrigets utbrott förstärktes taket på skansen med stora granitblock för att öka säkerheten. När skansen inte längre behövdes som förläggning användes den istället till att förvara ammunition. I slutet av 1950-talet kom bestämmelser om att ammunition skulle förvaras i speciella förråd och efter det användes skansen för förvaring av sjukvårdsmateriel.
I den bortre delen av skansen fanns kök och skafferi. Skansen värmdes upp med hjälp av vedkaminer och belysningen bestod av karbidlampor.
Skansens beväpning var typiskt:
 |
| 6,5 mm ksp m/14 |
Tingstäde Fästning räknade vid full bemanning av samtliga skansar 5000 man.
Av dessa fanns förläggningsplatser för 300 man i Artilleriskansen, Skans 1. Övriga i skansarna 2-5.
Fästningen skulle stå emot belägring i 3 månader och hade sålunda förråd (mat, ammunition, kläder mm) anpassade för detta.
Pärlan i vårt besök är förstås Skans 1, Artilleriskansen med metertjock betong i valven, med kök och tillhörande förråd, med sinnrikt slingrande entrégång (det fanns bara en entré till skansen), med fyra 8,4 cm kanoner med 360 graders skjutfält och skyddade från inkommande eld av pansarkupoler, med o-platser, skyttevärn, belysningsstrålkastare med 1½ meters diameter på spegeln... med eget kraftverk för belysning, med periskop för den händelse det skulle vara ohälsosamt ute i det fria... vi ser det mesta av detta i fotogalleriet som följer:
 |
| Situationsplan över Skans nr 1. Notera de 6 utfallsvägarna till bröstvärnet. (Trapporna upp till bröstvärnsnivån markeras med svart.) |
Skans nr 1 i Tingstäde Fästning. Det vita i bild utgör fästningstakets sentida regnskydd! De fyra rundlarna till höger i bild gömmer de fyra 8,4 cm kanonerna under sina pansarkupoler.
Runt Skans 1 löper bröstvärnet med skjutplatser för kulsprutor och gevärsbeväpnat manskap samt med pansrade observationsvärn.
I t. ex Frankrike var vid denna tid (och senare) hela pansarkupolen höj och sänkbar för att bereda fri väg för projektilen - i Tingstäde öppnade man en lite mynningslucka i kupolen för att åstadkomma detta.
Någon funderade över sårbarheten för en gasattack via ventilationshuvarna på hjässan (skanstaket). Huvarna leder ner till logement etc inne i skansen. Men stridsgas fanns inte då Tingstäde Fästning byggdes.
Stridsgas (klorgas) användes första gången i Första Världskriget, den 31 januari 1915 av tyskarna mot ryska förband i Polen. Gasen spreds helt enkelt med vinden sedan gasbehållarna öppnats! En plötslig vindkantring kunde dock driva gasen tillbaka mot egna ställningar... Från 1916 använde tyskarna gasgranater.
 |
| Bröstvärn avsett att bemannas med gevärsskyttar |
 |
 Tänk bort skogen!! I bakgrunden Tingstäde kyrka |
 |
| Bröstvärn och trappa upp från utfallsväg |
Låt oss gå tillbaka till flygbilden och orientera oss! 1914 fanns givetvis inget av den grönska som idag omger skansen. Stormningshindret av taggtråd som omger den yttre perimetern syns tydlig i den nedåtgående solen som kastar långa skuggor.
Om vi förstorar bilden ser vi trapporna från utfallsvägarna till bröstvärnet, rälsbanan för strålkastarna och faktiskt strålkastargaraget (nere tv på det vita skanstaket). Vi ser också kulsprutevärnen och ett pansrat ståvärn uppe till höger liksom en (tänkbar) skyddad stabsplats i bröstvärnets vänstra sida.
Runt om Skans 1 löper ett stormningshinder av flerdubbla rader med taggtråd. All vegetation är 1914 naturligtvis avröjd så att fritt skottfält uppnås i alla riktningar.
 |
| Den s-formade entrévägen. I förgrunden, t.h. sena tiders plåttak! |
 |
| Så var vi framme! Men vad grinar t.v. om entrédörren? |
 |
| Här kommer ingen objuden djävul över bron! Kulsprutan bakom den rektangulära skottgluggen förvandlar dig till köttfärs... |
En av de fyra 8,4 cm kanonerna under sin pansarkupol. Arbetsutrymmet bjuder en hel del att önska och kanonens knall måste menligt ha påverkat artilleristerna hörsel! Tryckförändringen i tornet bör dock varit minimerade eftersom kanonen mynnar strax utanför pansarkupolen!
En av många korridorer. Notera den vackert huggna kalkstenen!
 | |
|
Anslag på sänggaveln i ett logement. (Skärpan kunde varit bättre... suck...)
 |
| Spisar för "finkok". Elspisen fanns inte 1914 |
 |
| Skall mat lagas för 300-500 man behövs det grova artilleriet! Grytorna värmdes med vattenånga från värmecentralen. |
 |
| Kar för saltlake. Här, i saltlaken, förvarades ½ grisar ännu vid mitten av 1960-talet! |
 |
| Fortmaskinist Karlsson med medhjälpare vid råoljemotorn. |
När fästningen byggdes installerades ett 110 volts belysningssystem och lamporna fick sin ström från ackumulatorrummet.
Där fanns 55 stycken seriekopplade encelliga element på vardera 2 volt.
En tändkulemotor underhållsladdade ackumulatorerna.
1944 anslöts fästningens elsystem till öns ordinarie elnät, det gamla elaggregatet var otidsenligt och revs därför ut.
Av beredskapsskäl var man dock tvungen att ha en reservkraftanläggning och ett nytt aggregat installerades.
Generatorn är på 65 kilowatt. Den drivs av en trecylindrig tändkulemotor av Munktells-fabrikat.
eldningsolja.
Tändkulemotorn har låg kompression, bränslet självantänder inte, utan man måste vid start ha något glödande i förbränningsrummet. Ursprungligen var toppen på topplocket på tändkulemotorerna utformat som en kula som värmdes med blåslampa, därav namnet tändkulemotor.
Bränsletanken är byggd, och ihopnitad, på plats! Tanken matade även oljepannan för värmen.
I Skans 1 fanns även ett kassavalv avsett att härbergera Riksbankens i Visby värdepapper och guld.
Åren 1947 - 1989 tjänade Skans 1 bl a ÖCB:s (Överstyrelsen för Civil Beredskap) behov av lagring av för befolkningen krigsviktiga produkter - som 30 000 liter buteljerad alkohol!
Ω
