Ett av de främsta objekten där var Sentimental Journey, det enda originalutrustade och ännu flygande B-17 flygplanet i världen. B-17, även kallad Flygande Fästning, var Amerikas arbetshäst under andra världskrigets massiva bombningar av Tyskland. Namnet Flygande Fästning var träffande: flygplanet hade totalt 13 st 12,7 mm (.50 cal) kulsprutor som kunde ge eld framåt, uppåt, nedåt, i sidled (en åt vardera hållet) samt bakåt!
I sammanhållna bombarmador om upp till 1000 flygplan kunde de bokstavligen fylla luftrummet omkring sig med bly och därmed hålla angripande Tyskt jaktflyg på avstånd.
En mycket viktig position ombord hade akterskytten. De första varianterna av B-17 saknade aktervapen och maskinerna blev därmed ytterst sårbara för anfall akterifrån. En dubbelpipig 12,7 mm kulspruta hanterad av en akterskytt rådde bot på denna svaghet.
"Magtornets" (dubbeltorn under flygplanets buk) skytt samt akterskytten fick inte vara på sina stridsstationer under start och landning eftersom dessa stationer var ytterst sårbara vid en buklandning. Medan skytten i magtornet hade en förhållandevis bekväm stridsställning liggandes i en stol hade akterskytten ett pyttelitet stridsutrymme som inte ens medgav att han kunde ha sin fallskärm fastselad. Dessutom måste han under ett 8 timmars stridsuppdrag sitta på knä.... Undrar hur man kan kunde gå och stå efter en sådan resa? Till sitt förfoganden hade han en syrgasmask (tryckkabin var ännu långt borta), en eluppvärmd overall (minus 60 grader där utanför) och en slang med tratt för att kunna urinera! Som akterskytt var han dessutom prio ett mål för anfallande fiender. Sannolikt måste man vara, vilket de också var, runt 20 år för att tro på sin egen odödlighet!
Jag har skannat av informationshäftet om Sentimental Journey och hoppas att den engelska texten inte avskräcker er. Dubbelklicka på respektive bild så blir de något större och lättare att läsa!
-
Ω -
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar