JAS 39 Gripen - flygplanet som bär en symbol för styrka och vaksamhet

Gripen - en mycket gammal symbol
för styrka och vaksamhet. En grip (eller griffin) är
ett mytiskt djur med örnens framdel och lejonets bakkropp.

Från första linjerna på ritbordet till dagens E/F generation

När Sverige i slutet av 1970 talet stod inför behovet att ersätta både Draken och Viggen föddes idén om ett nytt slags stridsflygplan. Ett flygplan som inte bara skulle jaga, utan också slå mot markmål samt utföra spaning. Ett flygplan som skulle kunna baseras på vägar, vårdas och omladdas av värnpliktiga samt bära framtidens elektronik. 

Resultatet blev JAS 39 Gripen – ett av Sveriges mest omfattande industriprojekt och världens mest kostnadseffektiva stridsflygplan.

Ursprung och idé (1979–1982)

De befintliga flygplanen Draken och Viggen var tekniskt avancerade men dyra i drift, och de uppfyllde inte längre tidens nya krav. Förstudier inleddes 1979, och snart stod det klart att Sverige borde ha ett enhetsflygplan – ett system som kunde lösa jakt, attack och spaning från samma plattform.

Detta blev grunden för JAS konceptet, ett av de mest ambitiösa försvarsprojekten i svensk historia.

Beslutet som formade framtiden (1982)

År 1982 fattade riksdagen beslut om att starta JAS projektet. Industrigruppen JAS (IG JAS) bildades med Saab som huvudleverantör, tillsammans med Volvo Aero, Ericsson/GEC Marconi och FFV Aerotech. Projektet blev snabbt Sveriges största civilmilitära industrisatsning.

Gripen skulle:

• vara Mach 2 kapabel
• kunna operera från 800-metersbanor och vägbaser
• ha digitalt fly by wire
• vara billigare i drift än Viggen
• kunna ombeväpnas på 10 minuter av en liten, värnpliktig, klargöringsgrupp

Från ritbord till prototyp (1982–1988)

Under 1980 talet tog Gripen form. Konstruktionen blev ett flygplan med en frontvinge (canardvinge) samt en bärande deltavinge. Konstruktionen var avsiktligt instabil för att ge extrem manöverförmåga. Detta krävde ett avancerat digitalt styrsystem, ett av de första i sitt slag i Europa.

Motorval

Som motor valdes Volvo RM12, en licensbyggd och kraftigt modifierad version av General Electric F404.

Den gav:

• ca 81 kN dragkraft med efterbrännkammare
• förbättrad kompressor
• förstärkt turbin
• högre tolerans mot fågelkollisioner

RM12 blev en av Gripens mest lättskötta och pålitliga komponenter.

Internationella komponenter

Trots sin svenska identitet innehåller Gripen flera utländska delar:

• Motor: GE teknologi (General Electric, USA)
• Radar: Ericsson i samarbete med GEC Marconi (Storbritannien)
• Vapen: Robotarna AMRAAM, Sidewinder, Maveric (USA/UK/Frankrike)
• Elektronik: vissa delsystem från internationella leverantörer

Första flygningen (1988)

Den 9 december 1988 lyfte den första Gripenprototypen från SAABfältet i Linköping. Flygningen blev en milstolpe för svensk industri – Sverige hade därmed tagit steget in i den högsta klassen beträffande utvecklingen av stridsflyg.

Haverierna som förändrade allt

Linköping, 1989

Den andre februari 1989 visar sig Gripens inbyggda instabila
egenskaper bli för mycket för den dator som övervakar
flygningen och automatiskt justerar dennas parametrar. Flygplanet
totalhavererar men piloten, Lars Rådeström, slapp
undan Döden med en mörbultad armbåge!

Händelseförlopp

Vid landning, efter en provflygning, kraschade den första flygplansprototypen till följd av instabilitet. Flygplanet kom att rotera runt sin längdaxel och vingar etc slets av. Testpiloten, Lars Rådeström, överlevde mirakulöst nog. Sekvensen filmades av SVT-fotografen Katarina Lundblad. Orsaken till totalhaveriet var en kombination av aerodynamisk instabilitet och brister i styrsystemets mjukvara. Konsekvensen blev en omfattande omprogrammering av styrsystemet och resultatet blev en av världens mest robusta fly-by-wire lösningar. Fly-by-wire innebär att piloten i stället för wirar och en direktverkande styrspak styr med en joystick och el-motorer vid rodren. En viss position av joysticken ger precisa signaler till styrdatorn som räknar om signalerna till hur rodermotorerna skall röra sig för att motsvara joystickens läge. Styrdatorn kontrollerar dessutom att inte roderutslagen hotar flygplanets existens.

Stockholm, Långholmen 1993

Haveriet 8 juli 1993. Vi ser hur  flygplanet "stallar" till följd av för låg fart och för stor vinkelställd  bär/roderyta. Flygplanet bokstavligen stannar i luften och faller nedåt som en sten! Piloten, Lars Rådeström, har bara någon sekunds handlingstid till förfogande. Han väljer att skjuta ut sig vilket vi ser på den vänstra bilden Piloten räddade livet medan flygplanet föll ner, och förvandlades till skrot, på Långholmen i Stockholm

Händelseförlopp

Under en flyguppvisning i samband med Vattenfestivalen i Stockholm den 8 augusti 1993 tappade piloten plötsligt kontrollen och flygplanet totalhavererade på Långholmen. Piloten, Lars Rådeström, sköt med sekundmarginal ut sig och överlevde. Ett femtontal personer på marken skadades lindrigt. Även detta haveri ledde till förbättringar i styrsystemet samt i några övriga system i planet som helhet. Efter dessa två händelser blev Gripen ett av världens mest stabila och förutsägbara stridsflyg.

Förbandstjänst i Flygvapnet (1996 - )

Den 9 juni 1996 togs Gripen i operativ tjänst. Flygplanet ersatte successivt Viggen och blev ryggraden i Flygvapnet. Gripen var nu redo för sin roll: ett flexibelt, kostnadseffektivt och högteknologiskt stridsflygplan för ett land med stora ytor och begränsad budget.

Tekniska data för Gripen A/C)

• Längd: 14,1 m (A/C), 14,8 m (B/D)
• Spännvidd: 8,4 m
• Höjd: 4,5 m
• Vingyta: 30 m²
• Tomvikt: 6 700–7 100 kg
• Max startvikt: 12 700–14 000 kg
• Maxhastighet: Mach 2
• Räckvidd: 1 500–3 000 km
• Maxhöjd: 20 000 m
• Stigförmåga: 330 m/s
• Lastförmåga: 3 600–5 600 kg

Beväpning:
• 1 st 27 mm Mauser BK (fast beväpning i jaktversionen,

     1700 skott/minut, antal skott 120 - 150 beroende av                         flygplansversion) 
• Rb 74 Sidewinder
• Rb 75 Maverick
• Rb 99 AMRAAM
• Rb 15F sjömålsrobot
• Meteor
• IRIS T
• KEPD 350 kryssningsrobot
• GBU 12 Paveway
• DWS 39

Sensorer och system

• Radar: PS 05/A
• EW system: avancerat motmedelspaket
• Datalänk: världsledande i nätverkskrigföring
• Cockpit: HUD, HUD.

HUD är ett systeminstrument som på plexiglashuven framför piloten  projicerar fart, höjd och riktning samt olika valbara sikten för vapen och mål.

HOTAS är gränssnitt mellan maskin och människa. Det består av ett system med en joystick och ett gasreglage. Alla viktiga knappar är samlade direkt på de båda reglagen vilket medför att piloten inte behöver byta till annat reglage för att till exempel byta vapen eller radarbild.

Versionerna – från A till F

Flygplan JAS 39 Gripen modell  A/B

Gripen A/B. Första generationen. Svensk standard, RM12-motor, begränsad NATO anpassning.

Flygplan 39 Gripen modell C/D

Gripen C/D. Introducerad 2003. NATO anpassad, lufttankningsbom, större lastförmåga, förbättrad avionik. Export till Ungern, Tjeckien, Sydafrika och Thailand.

JAS 39 Gripen E/F

JAS 39 Gripen E med Meteormissiler

Två rotar Gripen E i formationsflygning

Gripen E/F har genomgått en så stor utveckling att det i praktiken är ett nytt flygplan! F är en 2-sitsig version avsedd för utbildning samt för en traditionell förare/navigatör besättningen. Navigatören har idag fått utökade arbetsuppgifter bland annat Electronic Warfare (elektronisk krigföring). Flygplanet levereras från 2019. 

Nyheter:

• RM16-motor (utveckling av General Electric GE F414-motor)
• AESA radar
• Nytt EW system (Electric Warfare, telesystem för att störa ut fiendens radar och kommunikationssystem)
• Större flygkropp och mer bränsle
• Ökad lastkapacitet
• Panoramaskärm i cockpit
• Ny avionikarkitektur

Gripen E/F är byggd för framtidens stridsmiljö: elektronisk krigföring, långräckviddiga robotar och nätverksbaserad strid.

Export och global användning

Gripen används av:
• Sverige
• Brasilien
• Ungern
• Tjeckien
• Sydafrika
• Thailand

Den låga driftkostnaden – omkring 4 700 USD per flygtimme – gör den till världens mest kostnadseffektiva moderna stridsflygplan.

Gripens roll i dag

I 2020 talet har Gripen blivit ett exempel på smart luftstrategi: hög prestanda, låg kostnad, spridd basering (vägbaser), robust motor och dito elektronik.

Slutord

JAS 39 Gripen är inte bara ett stridsflygplan. Det utgör även ett tydligt bevis på svensk ingenjörskonst, industriell självständighet och ett uppdragstänkande byggt på realism och innovation. Från ritbordet 1979 till dagens (2026) JAS 39 Gripen E/F har flygplanet vidareutvecklats beträffade snabbhet, smidighet och kraftfullhet. JAS 39 Gripen är dessutom ständigt redo att utvecklas mot nya höjder. Flygplanet spås att, i ständigt vassare versioner, få en lång livstid i Svenska - och utländska - flygförband.

Källor: Privat bibliotek, Internet samt AI

Redaktionen tar gärna emot kommentarer till artikeln! Tänk och skriv, kort eller långt! Ange ditt namn och e-postadress efter din kommentar - det kan vara av intresse för den händelse jag skulle vilja komplettera den aktuella artikeln med uppgifter som du lämnat! Givetvis kan du skriva direkt till mig, erland.renstrom@telia.com, om du finner det mer passande!