fredag 9 november 2018

Vapnen tystnar...

Nu på söndag, den 11 november 2018, är det 100 år sedan kanonerna, granatkastarna, de gigantiska minorna, handgranaterna, eldkastarna, gasgranaterna, gevären och kulsprutorna tystnade i Första Världskriget. 

På haven kunde handelsfartygen åter segla fritt, befriade från det gissel som havets grå vargar utgjort - även för svenska fartyg. 787 svenska sjömän gick under kriget till botten med svenskflaggade fartyg - ytterligare, minst, 430 svenska sjömän omkom under annan flagg än den svenska.

Den plötsliga stillheten i Flanderns vattendränkta skyttegravar var bedövande. Var det verkligen sant? Hade det fruktansvärda slaktandet av Europas, och från 1917 Amerikas, ungdom upphört?



Klockan var precis 11 centraleuropeisk tid den 11 november 1918 (den elfte i elfte klockan elva) när vapnen tystnade. 

I krigets sista skälvande minuter försökte ännu några galna stridshingstar med befälsbefogenheter skaffa sig ära och namn genom ännu ett meningslöst anfall... 

I den obeskrivliga gula leran, vattnet, stanken av tidigare döda men aldrig begravda... stanken från gravar som granaterna öppnat... en egentligen fullständigt obeskrivlig värld som aldrig senare skådats... ... I denna värld skrek de sista sårade ut sin smärta och ångest liggande i Flanders lera under de närmaste timmarna efter klockan 11... den elfte i elfte... några skulle dö i sina leriga gravar... någon skulle bli den allra siste... Miljoner unga män hade dött tusen olika dödar Flanderns skyttegravar... 

Jodå, Andra Världskriget skulle utmärka sig med ett större antal förlorade liv, 50-85 miljoner inkluderat civilbefolkningens förluster - men soldaten förlorade sällan eller aldrig sitt liv under de otroligt plågsamma omständigheter som gestaltades i Första Världskrigets skyttegravar...



Brittisk kulsprutegrupp med dåtidens primitiva gasmasker...





... en ofattbar artilleribeskjutning där oexploderade granater grävs fram nära nog dagligen efter 100 år i jorden, gas-utläggning, granatkastare, taggtråd, närstrid med bajonettanfall, motanfall, skarpslipade spadar, spikklubbor, de gigantiska minorna, eldkastarna, gevären och så liemannens förnämsta verktyg: kulsprutan...  

Nio miljoner unga män stupade i Flanderns skyttegravar... i det ofattbara leriga kraterlandskap som formade Flandern... området i norra Frankrike och södra Belgien...







För att rätt förstå vår nutid är det viktigt att vi tillgodogör oss vår historia - även den mörka... 

När Europas politiker vräkte all skuld och ansvar för VärldskrigetTyskland vid freden 1919 tände de en ödesdiger lunta som nära nog på dagen 20 år senare kom att starta en världsbrand av oöverträffat format och intensitet. En världsbrand som förtärde människor, byggnader, konstverk och materiel.... en världsbrand som också omfattade systematiskt mördande av miljoner oskyldiga civila. 

Stanna ett tag och tänk - krigen rasar ännu omkring oss... hur uppnår vi, efter krigens tid, den tusenåra freden?


In Flanders Fields

In Flanders fields the poppies blow
    Between the crosses, row on row,
  That mark our place; and in the sky
  The larks, still bravely singing, fly
Scarce heard amid the guns below.

We are the Dead.   Short days ago
We lived, felt dawn, saw sunset glow,
  Loved and were loved, and now we lie
      In Flanders fields.

Take up our quarrel with the foe:
To you from failing hands we throw
  The torch; be yours to hold it high.
  If ye break faith with us who die
We shall not sleep, though poppies grow
      In Flanders fields.

A sculpture in the form of an open book. The text of the poem "In Flanders Fields" is written within and a small red poppy lies on top.
Dikten i brons vid John McCrae memorial
i hans födelseort Guelph, Ontario, Kanada
Diktens djupa innebörd framställs på ett emotionellt gripande - och förståeligt -  plan av Leonard Cohen samman med den bildsatta deklamationen. Följ länken nedan! 



                                                             Ω

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar