Generalen från Terjärv - en finsk framgångssaga. Del V

Generalen från den lilla bondbyn Terjärv, Finland.

Del V

Länk till Del IV här!

Generalmajor Uno Fagernäs 1942

 

FORTSÄTTNINGSKRIGET 1941-44

Det är sannolikt att Fagernäs utnämningar också kom att inverka på hans uppgifter under Fortsättningskriget. Eftersom tyskarna från och med hösten 1940 hade ett stort intresse för norra Finland kom Fagernäs i egenskap av militärlänskommendör i viss mån i beröring med dem. Därtill kom att generalmajor Hjalmar Siilasvuo som förordnats till chef för V. Armékåren [senare III. Armékåren] sökte sina närmaste medarbetare bland officerare som hade vunnit hans tilltro i Vinterkriget.

Fagernäs svarade direkt under Siilasvou: till en början som chef för Grupp F vilken var en av de grupper som under Siilasvuos ledning hade till uppgift att erövra Uhtua [1963 omdöpt till Kalevala] och Kiestinki för att, i riktning Kandalaxviken, nå Murmanskbanan. Dessa avdelade finska trupper ställdes under tyskt befäl och kom därvid att, under en längre tid, avsevärt fjärmas från den finska armén i övrigt.

Finska Högkvarteret skulle t.ex. gett förstärkningar för avlösningar eftersom trupperna var utmattade och hade lidit stora förluster. Det svar som kom var  knapphändiga anvisningar om att man kunde vända sig till tyskarna! Dessa hade emellertid stora svårigheter att klara sina egna frontavsnitt - därför kom aldrig någon avlösning...

Det finns inte konkreta vittnesbörd om Fagernäs inställning till Tysklands anfall på Sovjetunionen - eller till planerna på samarbete med tyskarna. Förmodligen ansåg han att det var Finlands enda möjlighet att undvika det sovjetryska trycket genom att sluta upp på Tysklands sida. Att han hade denna inställning kan man komma fram till på basen av de tankegångar han långt efter krigen gjorde sig till talesman för. Han försvarade verkställda åtgärder under krigsåren och konstaterande att Stalins avsikt var att ockupera och annektera hela Finland.

Hur Fagernäs själv såg på det kommande Fortsättningskriget kanske bäst belyses av hans ord till officerare och underofficerare strax före detta krigs inledning. Ännu kvar på sitt regemente i Uleåborg framhöll han som sitt råd till dem att lämna Reglementet för inre tjänstgöring kvar i kasernerna och att i dess ställe stoppa Nya Testamentet i bröstfickan. För den händelse annan litteratur ansågs behövlig uppmanade han dem ta med sig Fänrik Ståhls Sägner! Här skymtar man det djupa intryck Fagernäs tagit av den religiösa andan i sitt barndomshem - men här finner vi kanske också spåren av hans i ungdomsåren avgudade "professor" vilken vi tidigare nämnt i denna skildring.

Den 10 juni 1941 erhöll Fagernäs förordnande som kommendör för 3. Divisionen, en uppgift som han skulle ha ända till den 21 oktober 1943 då han förordnades som kommendör för 1. Divisionen på Maaselkäavsnittet.

Ungefär samtidigt med Fagernäs förordnande som chef för 3. Divisionen fick den finska arméledningen fick klart för sig vilka åtaganden tyskarna förväntade sig av dem – allt i enlighet med direktiven för Operation Barbarossa [anfallet på sovjetunionen den 22 juni 1941].

Siilasvuo avdelade Fagernäs division för att med vissa förstärkningar anfalla från Juntusranta och Raate i riktningen Uhtua [se karta ovan]. De ursprungliga anfallsmålen var staden Kem vid Kandalaxviken samt Murmanskbanan. Det skulle snart nog visa sig att i förhållande till de styrkor man hade till förfogande var målen ouppnåeliga. Det är möjligt att Fagernäs hade kunnat nå de mål som han förelagts men efterhand visade det sig att den tyska ledningen ville satsa mera på anfallsriktningen Kiestinki, där också Siilasvuo försökte uppnå ett avgörande.

Till priset av stora förluster lyckades man nå ett etappmål som låg ca 45-50 km från den berömda järnvägen - men efterhand ökade det ryska motståndet. Chefen för denna anfallsgruppering, överstelöjtnant Turtola, råkade med sitt regemente i motti och endast till priset av väldiga förluster i stupade och sårade lyckades man slå sig ut.

Emellertid plockades den ena enheten efter den andra från Fagernäs grupp - och man kunde efter stora framgångar i inledningsskedet snart nog konstatera att också detta anfall måste avstanna.

Den 25 augusti föreslog Siilasvuo att överste Fagernäs skulle förlänas Mannerheimkorset. Det var faktiskt andra gången som ett sådant förslag lämnades - föregående gång var efter Vinterkriget. Nu kan man tycka att framställningen skulle ha vunnit nåd inför Överbefälhavarens ögon. Men så icke! Den 3 oktober förlänades han i stället Frihetskorsets 1:a klass med eklövskrans.

Anmärkningsvärt i sammanhanget är att den tidigare framställningen från Siilasvuo och III. Armékårens stab inte återfinns bland de handlingar som Högkvarterets kommandobyrå fört till Överbefälhavarens avgörande! Kvalificerad missundsamhet?

Efter hand som enhet efter enhet fråntogs Fagernäs och sändes som förstärkningar till Kiestinki-avsnittet undanrycktes också möjligheterna för hans trupper att nå det uppsatta anfallsmålet. Fagernäs direktiv var att först erövra Uhtua och därefter staden Kem vid Kandalaxviken.

I början av september 1941 insåg Fagernäs det omöjliga i att fortsätta ett anfall som inte hade utsikter att lyckas. Han inrättade därefter sina styrkor för försvar. Försvarslinjen, som på vissa avsnitt endast var stödjepunkter med stora ödemarker emellan, hölls oförändrad ända till slutstriderna sommaren 1944.

Generalöverste von Falkenhorst och
generalmajor Hjalmar Siilasvou

Man kan konstatera att Fagernäs trupper efter en lysande början, där de snabbt avancerat, sedan avstannade på grund av att ett annat avsnitt [Kiestinki] av hans överordnade, både tyska överbefälhavaren i norr generalöverste Nikolaus von Falkenhorst och generalmajor Siilasvuo, ansågs viktigare. De trupper han behövt för egna operationer fråntogs honom därmed. Det hedrar honom att han i tid insåg sin taktiska begränsning. Han ställde inte sina trupper inför det omöjliga. Han undgick därigenom att hamna i samma situation som Turtolas trupper där huvudgruppen råkade i motti och endast tack vare hjälp av trupper som varit underställda Fagernäs kunde slå sig ut – detta till priset av stora förluster. Gruppens chef, överstelöjtnant Turtola, stupade under dessa ödesdigra dagar.

Därefter följde en fredligare period om ca 2 år. Fagernäs kommenderade nu en division, som var den mest självständiga av alla enheter, i all synnerhet sedan Siilasvuos III AK [ArmeKår] drogs in.

Under hösten erhöll han av Överbefälhavarens [Mannerheim] Frihetskors I klass, för andra gången, men denna gång med eklövskrans. Däremot dröjde befordringen till generalmajor oaktat det faktum att Siilasvuo hade gjort framställning härom. Det skulle dröja ända till den 16 november 1942 innan Fagernäs befordran blev verklighet.

Det finns uppgifter om att Mannerheim till följd av kinkiga språkförhållanden inom Högkvarteret hade som princip att samtidigt som en finlandssvensk befordrades till general skulle alltid två finskspråkiga officerare befordras till generaler! Då Fagernäs befordrades var han emellertid ensam. Detta betraktas än i dag som unikt.

Överbefälhavarens dagorder nr 80 lydde: "Jag befordrar till generalmajor, överste Frans Uno Fagernäs. Försvarsmaktens överbefälhavare, Finlands Marskalk MANNERHEIM, Kommandobyråns chef: generallöjtnant W.E. TUOMPO".

Av Fagernäs officerskollegor hade Martola blivit generalmajor redan hösten 1941, Heiskanen, Hersalo, Paalu, Palojärvi och Snellman, vilka också var divisionskommendörer, hade fått sin befordran i april 1942. Det kan därmed fastlås att Fagernäs fick sin befordran mycket sent. 

Källor till Tidsspegelns serie Generalen från Terjärv:  Uppsats av Helge Smedjebacka 2007. Internet. Kartor: Google Earth Pro.

Research, komplettering och redigering av det samlade materialet utfört av Tidsspegelns Redaktör.

                                                                                        - Ω -

Redaktionen tar gärna emot kommentarer till artikelserien! Tänk och skriv, kort eller långt! Ange ditt namn och e-postadress efter din kommentar - det kan vara av intresse för den händelse jag skulle vilja komplettera den aktuella artikeln med uppgifter som du lämnat! Givetvis kan du skriva direkt till mig om du finner det mer passande!