Inom ramverket för "Onödigt Vetande" skall Tidsspegeln ägna denna artikel åt den tyska industrisläkten Krupp och det som så småningom skulle bli Krupp-koncernen.
Vi vet ju sedan artikeln Superartilleri II att 42 cm-mörsaren Dicke Bertha (Tjocka Bertha) fick sitt namn efter hustrun till legationsrådet Gustav von Bohlen und Halbach.
Man kan lugnt säga att Gustav gifte in sig i den tyska storfinansen. Hustrun, Bertha (1886-1957), var nämligen dotter till ägaren i tredje generationen Krupp: Friedrich Alfred Krupp (1854-1902). Hans farfar, Friedrich Krupp (1787-1826), startade det som skulle bli en industrijätte inom stålhantering med en liten smidesverkstad och ett litet gjuteri i tyska Essen.
Friedrich Krupps son, Alfred Krupp (1812-1887) utvecklade från 1848 stålrörelsen genom att införa degelstålstillverkning i stor skala. Detta stål visade sig synnerligen väl lämpat för framställning av artilleripjäser och pansar.
Koncernen övertogs så småningom av Friedrich Alfred Krupp (1854-1902) vars dotter alltså Bertha Krupp var.
Bertha, genom arv nu ägare till Krupp-koncernen, behagade 1906 gifta sig med legationsrådet Gustav von Bohlen und Halbach som blev koncernens styrelseordförande 1909. Gustav anpassade sig till familjen genom att foga släktnamnet Krupp till sitt efternamn. Tidsspegelns redaktion undrar hur hans namnteckning Gustav Krupp von Bohlen und Halbach fick plats på de dokument som han signerade :-)
Alfried Krupp von Bohlen und Halbach (1907-1967), son till Bertha och Gustav, blev den siste ägaren till Krupp-koncernen.
Under 2:a världskriget utgjorde Krupp-koncernen en betydande resurs för nazitysklands rustning och gjorde en enormt stor ekonomisk vinst. Kriget medförde också en betydande ökning av produktionskapaciteten genom att Krupp-koncernen tillfördes fabriker i ockuperade länder. I likhet med andra tyska industrier använde Krupp-koncernen under kriget ett stort antal tvångsarbetare (1944 70 000 personer från koncentrationsläger och från ockuperade länder). Dessa arbetare fick ingen lön - utom en skopa kålsoppa, ett stycke bröd, tak över huvudet samt en torftig kojplats för natten. Arbetsdagen var vanligen (minst) 12 timmar lång. Självklart utgjorde dessa usla förhållanden grunden för den enorma koncernvinsten!
Alfried Krupp von Bohlen und Halbach var Standartenführer (mots. överste i armén) i SS och partiansluten till NSDAP från 1938.
Alfried dömdes i Krupprättegången (Nürnberg, 1947-1948, officiellt benämnd The United States of America vs. Alfried Krupp, et. al.) 1948 som krigsförbrytare till 12 års fängelse. Han benådades och frigavs (på USA:s initiativ) redan 1951 och återtog makten i Krupp-koncernen 1953. I en rad rättsprocesser lyckades han ävenledes återfå tidigare konfiskerad egendom.
1967, strax före sin borgång, ombildade Alfried Krupp-koncernen till Alfried Krupp von Bohlen und Halbach-Stiftung för att säkra dess fortlevnad. Alfreds son Arndt von Bohlen und Halbach avstod därvid sin arvsrätt till förmån för stiftelsen.
1968 omvandlades stiftelsen till Fried. Krupp GmbH och 1992 ombildades det stora företaget åter, nu till Fried. Krupp AG Hoesch-Krupp.
1999 gick bolaget samman med tyska Thyssen och bildade ThyssenKrupp Group. Detta företag sysselsätter 160'000 personer i 80 länder.
Ω
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar