En dag för inte så länge sedan beslöt jag mig för att
göra en enkel marknadsundersökning: kan det vara möjligt att okända näthandlare
säljer externa lagringsenheter för datorer till priser som är en bråkdel av vad
dessa kostar i etablerade affärer. Tyvärr har jag lyckats tappa bort vem av
alla dessa näthandlare jag gjorde affär med men, en gammal sanning visade sig
ännu vara gällande: Om en vara är osannolikt billig i förhållande till andra
liknande produkter är den heller inte värd ens detta billiga pris – den är helt
enkelt en bluff vad beträffar dess påstådda funktion!
Jag beställde sålunda en superbillig extern SSD-disk
med lagringskapaciteten 10 terabyte och när paketet så småningom kom
från Kina visade det sig innehålla två diskar till priset av en! Även tvivelaktiga figurer begår alltså misstag! Ivrigt öppnade
jag en av de två förpackningarna och kopplade in disken. Jodå, den visade sig fungera
– till en början. Jag fyllde disken med bilder och så småningom storknade den.
Vid en första anblick via Utforskaren i Windows tycktes det hela ok – men det
visade sig att undermapparna till mina årtalsmappar var tomma. I själva verket
hade systemet fyllt disken med mappträd utan innehåll!
Nu blev jag verkligt nyfiken: när man via Utforskaren
undersökte externminnets konfiguration kunde man se att SSD-disken skulle ha 10
TB minneskapacitet men att detta inte skulle vara sant visste jag redan vid
beställningen – men hur stort var det egentligen?
Vi backar lite och tar allt i ordningsföljd. För att
tydliggöra bildernas textmässiga hemvist har jag till bilden lagt en gul punkt
med en mörkblå siffra.
Bild 1. Förpackningens framsida säger att vi har att
göra med en välrenommerad Seagate-disk med lagringskapacitet 10 T [för
terabyte].
Bild 2. Visar förpackningens baksida. Snyggt och väl
informerande om innehållet. Tom streckkoden finns där - och, faktiskt, den svenska texten "Extra lagringsutrymme till din dator" bland ett stort antal språk.
Bild 3. Höljets framsida med namnet Seagate präglat i plasten. Upptill en lite slits som släpper ut ett blått ljus när minnet är anslutet till en USB-port. Höljet ser exakt ut som en äkta Seagate-produkt!
Bild 4. Likadant med baksidan som framsidan – en exakt
kopia av Seagates höljen. Notera att nedre högra hörnet på etiketten är
snedskuret!
Bild 5. Här börjar sanningen skönjas! Höljet är öppnat
och vi ser ett helt annat elektroniklandskap än det som borde varit! Ögat fastnar
allra först vid sex metallbitar vardera med texten Fe 10. Fe är förkortningen
av Ferrum som betyder järn. 10 står mest troligt för vikten i gram, dvs
sammanlagt 60 g barlast i höljet! Upptill på bilden, i en chiphållare, sitter något
som vi känner igen som ett micro SD-kort.
Bild 6. Jodå, visst är det ett micro SD-kort. Helt
anonymt, ingen uppgift om storlek eller tillverkare finns på kortet. Notera att
det grundläggande kretskortet har plats för ännu en micro SD-korthållare. Synd
att den hållaren inte fanns på plats!
Bild 7. Smältlimmet och den dubbelhäftande tejpen
under 10-gramsvikten som blockerade SD-kortet har få ge vika. Nu skall vi
kontrollera minneskortets kapacitet oberoende av de skumma kretsar på baskortet
som elektroniskt anger 10 TB lagringsutrymme. När jag stoppar SD-kortet i en
separat kortläsare och ansluter den till en port i datorn kan jag läsa
grunddata för kortet: 28 GB – långt ifrån påståendet i reklam och kartonger om
10 terabyte!
Kvar, och obesvarad, blir frågan om vem som bygger en fabrik, installerar
all nödvändig utrustning och apparater för att framställa elektronik, anställer kompetenta människor, allt
för att kunna saluföra en förfalskad och oduglig produkt som kunden förr eller
senare kommer att förstå att han blivit lurad att köpa – och kanske än
viktigare: kunden har förlorat viktiga data som han trodde var säkra på den
externa lagringsdisken.
Den gamla sanningen står som huggen i sten: Om något verkar osannolikt billigt i
förhållande till vad andra motsvarande varor kostar, så är det för billigt – och du som köpare
av denna vara är den som, förr eller senare, får betala mellanskillnaden!
- Ω -
Källa: Tidsspegelns enhet för tekniska experiment :-)
Redaktionen tar gärna emot kommentarer till artikeln! Tänk och skriv, kort eller långt! Ange ditt namn och e-postadress efter din kommentar - det kan vara av intresse för den händelse jag skulle vilja komplettera den aktuella artikeln med uppgifter som du lämnat! Givetvis kan du skriva direkt till mig, erland.renstrom@telia.com, om du finner det mer passande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar