Zeppelinaren Bodensee vid enda besöket i Sverige, (Stockholm, Gärdet) 1919 |
och en veritabel jakt på hastighetsrekord och lyx ombord inleddes och drevs under många år. Titanic är ett gott exempel på detta. Där sände prestigejakten, i detta fall hastighetsrekordet över Atlanten, 1495 människor i döden...
Tron på människan i samklang med materia och maskin genomsyrade likafullt denna tid.
Mongolfiers ballong vid Elyséepalatset 19 september 1783 |
En sådan flygapparat var dock behäftad med ett generellt fel: Den flög enbart dit som vinden blåste!
Tyske greven Ferdinand von Zeppelin tog som sin uppgift att studera de parametrar som skulle ge ett styrbart luftfartyg. Han grundande också företaget Zeppelin GmbH.
Det första luftskeppet, LZ 1, tas ut från sin hangar för den första flygningen vid Bodensjön |
Från 1890 ägnade Ferdinand von Zeppelin sig åt byggande av styrbara luftskepp - s.k. zeppelinare. Den 2 juli 1900, med riktning ut över Bodensjön, företog greve von Zeppelin den första uppstigningen med det 128 meter långa luftskeppet LZ 1.
1906 hade han lyckats med skapandet av den typ av styrbara ballongfartyg, som efter honom kallas zeppelinare.
En zeppelinare är alltså en luftfarkost med ett skelett byggt av aluminium vilket är klätt med målad bomullsväv. Storleken på skelettet kan vara gigantiskt - luftskeppet Hindenburg mätte 245 meter i längd och 45 meter i diameter! Inuti var detta väldiga utrymme fyllt med gastäta säckar fyllda med vätgas. Via trappor och stegar var säckarna åtkomliga för inspektion - och åtgärder vid läckage.
Ballongskeppet Hindenburg hade midskepps (med en dragning akterut) utvändiga motorbryggor för fyra stycken 1320 hk propellerförsedda Mercedes-Benz dieselmotorer. Motorerna gav det 242 ton tunga luftskeppet Hindenburg en kryssningsfart om 135 km/h. Atlanten kunde därmed korsas på rekordtiden fem dagar, 19 timmar och 51 minuter.
Ferdinand von Zeppelin hade många motgångar. Trots upprepade olyckshändelser, bland annat en fatal händelse vid den tyska staden Echterdingen 1908 där luftskeppet LZ-4 skadades av en storm vilken fick vätgasen att antändas med resultat att luftskeppet förtärdes av eld, lyckades von Zeppelin genom okuvlig energi samla medel för experimentens fortsättning.
Olyckan i Echterdingen kunde ha inneburit slutet för von Zeppelins visioner men i stället spreds över Tyskland uppropet "das Wunder von Echterdingen" (Undret vid Echterdingen) som innebar att tyskarna ställde sig bakom greve Ferdinand von Zeppelin i den dittills största penninginsamlingen, Zeppelinspende, i Tyskland. Sex miljoner Riksmark blev insamlingens facit - och därmed kunde greve von Zeppelin, för de kommande 30 åren, fortsätta sina experiment för att skapa ett luftfartyg som skulle medge komfortabla resor till fjärran platser.
Den enda landningen av en zeppelinare i Sverige utfördes 1919 med LZ 120 Bodensee, (se bild ovan!) en motordriven gasballong baserad på ett metallskelett av aluminium klätt med duk.
Flaggskeppet i den tyska zeppelinflottan var Hindenburg, det första av två planerade stora luftskepp för transatlantiska flygningar. Bygget började 1931 och stod klart för sin jungfrufärd i mars 1936. Ursprungligen var Hindenburg konstruerad för att använda dyrt men obrännbart helium som lyftgas. Men de amerikanska leverantörerna, som först lovat sälja gas till tyskarna, drog sig ur avtalet efter ett militärt embargo mot Tyskland. Hindenburg fick då konstrueras om för vätgas, vilket var enda alternativet.
211 890 m3 vätgas inneslöts i sexton stora ballonger inuti zeppelinaren, som var byggd av duraluminium och klädd med bomullstyg. Tyget målades med en färg bestående av aluminium och järnoxid löst i en cellulosalack. Färgen skulle skydda gasballongerna från nedbrytande uv-strålning och upphettande ir-strålning.
Till skillnad mot sina zeppelinföregångare hade Hindenburg sina passagerar- och lastutrymmen inuti flygkroppen. Därigenom kunde den obligatoriska gondolen under främre delen av flygkroppen göras precis så stor som manöverorganen och tjänstgörande personal krävde. Givetvis påverkade denna lösning på ett positivt sätt luftskeppets aerodynamik.
Hindenburg hade plats för 72 passagerare och 61 besättningsmän. Passagerarna förlades huvudsakligen i dubbelhytter. För passagerarnas välbefinnande fanns matsal, lounge, skriv- och läsrum, bar och rökrum. För passagerarna fanns också, vid matsalen och loungen, ett mot yttervärlden glasat "promenaddäck" längs med luftskeppets sidor.
Under första säsongen, 1936, gjorde Hindenburg tio resor till USA och sju till Brasilien. Hon hann tillryggalägga 30 800 mil med 2 798 passagerare och fraktat 160 ton gods under sin livstid. Efter den första resan till Sydamerika för säsongen 1937, startade Hindenburg på kvällen den 3 maj 1937 sin sista färd. Destinationen var Lakehurst i USA. Lakehurst var amerikanska flottans luftskeppsstation, Naval Air Station, och ligger 80 km sydsydväst om New York.
Tre dagar senare inträffade katastrofen. Under pågående förtöjningen, på 90 meters höjd, vid en hög mast vid Lakehurst började en brand. Något som såg ut som en statisk urladddning rörde sig först uppåt från kölen, och därefter spred sig en löpeld av gula flammor snabbt från aktern och föröver, berättar de närvarande. Efter bara 34 sekunder var allt över. Skelettet efter den stora zeppelinaren låg på marken, och 36 personer hade dött eller var döende.
Här följer nu ett bildkollage över luftskeppet Hindenburg och dess sorgliga öde!
Det Nazistiska Tysklands stolthet inom flygkonsten 1936. Luftskeppet Hindenburg, 245 meter långt och 242 ton tungt. |
En storleksjämförelse mellan två flygfarkoster:
Luftskeppet Hindenburg och flygplanet Boeing 747.
Det är emellertid en sanning att Boeing 747
tar 9 gånger fler passagerare...
dock inte med samma bekvämlighet som Hindenburg...
Två längdsektioner av Hindenburg där man kan se de för passagerarna tillgängliga utrymmena: matsal, skriv/läs (tyst) rum, lounge, rörkrum! (bakom rökrummet den lilla baren som inte syns) samt promenaddäcken (gångarna med fönster). Eftersom lyftsäckarna var fyllde med explosiv vätgas var rökrummet försett med övertryck och med en luftsluss så att ingen vätgas kunde komma in i rummet!
Passagerarutrymmena på A-däck. Längst till vänster matsalen, i mitten tvåbäddshytterna. Till höger loungen och bakom den skriv- och läsrummet. Loungen och matsalen har fönster och "promenaddäck"! |
För att öka antalet passagerare byggdes Hindenburg om och fick 10 nya hytter på B-däck, rakt under hytterna på A-däck. På B-däck fanns också rökrummet och den lilla baren. |