Benhuset i Sedlec

Bland de många, mer eller mindre udda, platser på klotet som Redaktören av dessa rader haft förmånen att besöka intar Benhuset i Sedlec, Tjeckien, en klar tätplats - även om besöket i Konungarnas Dal, Faraonernas gravplats i det forna Egypten, naturligtvis sätter fantasin i rörelse på ett annat sätt - triggat av såväl den svaga belysningen som den närmast oändliga tid som förflutit sedan gravarna anlades.

Men Benhuset i Sedlec överträffar det mesta av udda synintryck - sannolikt har du aldrig sett eller upplevt något sådant!

På kartan finner du Sedlek i nordöstra utkanten av staden Kutná Hora, 70 km öster om Prag.

Innan vi detaljstuderar Benhuset i Sedlec gör vi ett nedslag i historien utanför Verdun i Frankrike. I terrängen vid Verdun utkämpades ett våldsamt och förlustbringande slag mellan Frankrike och Tyskland under Första Världskriget. Slaget började 21 februari 1916 och pågick dag och natt i 300 dagar. 

Det beräknas att närmast obegripliga
26 millioner artillerigranater slog ner i stridsterrängen under denna tid och att 542 000 franska och 434 000 tyska soldater förlorade livet. 


Bilderna t.h. visar Fort Douaumont (nära Verdun) före och efter slaget vid Verdun. Ca 200 000 granater slog ner på och vid Fort Douaumont under de 300 dygn som slaget varade. Det gör nära 670 granater per dygn eller 28 granater per timme... grovkalibriga granater...

1932 invigdes Ossuariet (Benhuset) i Douaumont med invidliggande krigskyrkogård. Kyrkogården består av 15 000 gravar medan Ossuariet i källarplanet härbergerar skelettdelarna efter 130 000 franska soldater.

Ben efter några av de 
130 000 stupade fransmän som vilar i Ossuariets källarvalv.

Under 1100-talet grundades ett kloster i Sedlec. I klostrets uppgifter ingick så småningom att ordna begravningsplats för avlidna från den alltmer växande staden Sedlec. Efter att ryktet gjort gällande att klostrets abbot från en resa till Det Heliga Landet medfört en handfull jord som han sedan spred ut över kyrkogården kom denna att bli en mycket attraktiv begravningsplats. Kyrkogården ansågs nämligen ha blivit en del av det Heliga Landet och inte bara människor från Böhmen men också från omgivande länder önskade begravas där.

I början av 1300-talet byggdes Alla  Helgons Begravningskapell en kyrka med två torn och en fullt utgrävd källare. Du finner kyrkan med ossuariet vid pilen uppe t.v.





Snart nog började ben från övergivna gravar att staplas upp runt kyrkan. En halvblind munk bar år 1511 ner benen till källarvalven och staplade dem i pyramider.

1611 var det så åter dags för en modifiering: den gamle munkens arbete hade kollapsat och benen låg i ostrukturerade högar. 

I början på 1700-talet fick kyrkan och ossuariet en nydanande Barock-gotisk design och benen arrangerades i passande former. 

1784 skedde så en betydelsefull förändring då familjen Schwarzenberg köpte det mer eller mindre övergivna klostrets egendom. Träsnidaren Frantisek Rint anställdes för att bringa reda i ossuariets benhögar. Alla ben desinficerades och blektes för att därefter arrangeras på det sätt som vi ännu ser. Uppskattningsvis har ben från 40 000 personer använts till nuvarande arrangemang.

Monstrans, utsmyckat kärl 
för nattvardsbröd

Ljuskrona

Vinkärl (kalk)

Barockkandelaber (ljusstake)
 i form av ett gotiskt torn

Ossuariet

Familjen Schwarzenbergs vapen utfört i människoben.
Notera dödskallen och fågeln nere t.h.

1598 erövrade Adolf von Schwarzenberg den Ungerska befästningen Györ (ung korp) och lade då till ett avskuret (turkiskt) huvud och en korp i familjevapnet!

Detalj av familjevapnet med dödskallen och korpen

                                                      - Ω -