Lyckan finns i ditt inre…

Måhända att steget från artiklar om död och elände, från uppfinningar i dödens tjänst, från summeringar av uppnådda produktionsvolymer i krigsarbetet etc synes långt från denna artikel? Tidsspegeln ryggar dock inte för att även söka sig in till vårt innersta. Här en artikel ursprungligen skriven 2003, en artikel som söker definiera och förklara begreppet Lycka... Inspirator, om nu detta ord kan tänkas existera, till funderingar runt begreppet Lycka är min son Johan.

Kan man säga att lycka är det samma för alla? Nej, det tror inte jag. Jag tror att lycka är högst individuellt. Det som gör mig lycklig behöver inte göra dig lycklig och tvärtom. Jag tror inte heller att lycka är en enda sak eller händelse som man kan sätta fingret på. Lycka är snarare en helhet.

Jag skulle inte kunna vara lycklig utan mina minnen och mina framtidsdrömmar eftersom båda krävs för att kunna skapa en helhet tillsammans med nuet. De är alla en del av mig. Om något av dem skulle tas bort skulle jag inte längre vara hel och då skulle jag inte heller kunna vara lycklig.

Det som gör minnena så fantastiska är att man alltid har dem kvar och ingen kan ta dem ifrån en, eftersom de bara finns inom en själv. Om man har en vas till minne av något och den går sönder, så har man fortfarande kvar minnet. Minnet kan inte gå sönder som vasen kan.

Jag kommer alltid att minnas min farmor. Inte för de saker hon lämnade efter sig eller det som pappa berättar om henne utan för det jag upplevde med henne och i hennes närhet. Jag kommer alltid att komma ihåg när hon dukade fram jordgubbar och mjölk till oss när vi kom hem till henne och farfar, trots att det var vinter och klockan var mitt i natten. Även om jag inte kan minnas ordagrant vad hon sagt (jag var bara fem år när hon gick bort), så kan jag ändå minnas hennes röst. Inte vilket tonläge den låg i utan känslan av den – lyckan.

Jag skulle kunna säga att lycka är min farmor eller att få äta härliga, stora, röda jordgubbar med mjölk mitt i natten, men det skulle inte vara riktigt sant. Det skulle vara så mycket som försvann då. Så många små, triviala saker som skulle hamna i skymundan.

Lyckan finns inte i det stora utan i det lilla. Äkta lycka är inte att vinna en miljon på lotto. Äkta lycka kan var att promenera uppför Bürgenstock i 40 graders gassande sol, att äta lunch i det varma gräset intill en liten porlande fjällbäck och med utsikt över de schweiziska alperna. Lycka kan vara att stå på en brygga och titta på de simmande änderna samtidigt som solen går upp. Lycka kan också vara att sitta vid en eld i en övergiven lada medan regnet smattrar på taket. Lycka kan vara att titta ut genom ladans öppna vägg på de tysta fälten och på blommorna och gräset i dikeskanten, gräset som böjer sig för regndropparnas tyngd.

Lycka är dina egna upplevelser i nuet – eller händelser återkallade från minnesarkivet.

Lycka är individuellt och i dina minnen finner du den lycka som ingen kan ta ifrån dig. Den lycka som är grunden till den person du är nu.

Dina framtidsdrömmar kan krossas och nuet kan avbrytas, men dina minnen kommer du alltid att ha med dig vad som än händer. Förkasta inga minnen med ”Äh, det var väl inget speciellt” utan vårda dem ömt, ty det är i det enkla och vardagliga som den sanna lyckan finns.

                                                    Ω