Platsen i fråga är dock relativt opåverkad av tiden - och har en fashinerande historia.
Vi förflyttar oss till året 1940 då Tyskland den 9 april ockuperar Danmark och Norge.
"Vår beredskap är god" säger statsministern och socialdemokraten Per Albin Hansson - väl vetande att han ljuger.... Sveriges krigsberedskap är närmast obefintlig...
Under parollen "aldrig mera krig" har under 20-talet skett en nedrustning av Sveriges militära försvar - en farlig och dyrbar sådan skall det under de närmaste åren visa sig.
Samma dag som Tyskland överfaller våra västliga grannar, den 9 april 1940, får kustartillerikaptenen Sven Haglund av Marinstaben uppdraget att rekognocera en lämplig plats för ett fast kustartilleribatteri i nordvästra Skåne. Batteriets uppgift skall vara att genom sin eldgivning - vid behov - spärra av Öresund.
Redan den 17 april, har Haglund slutfört sitt uppdrag. Platsen han valt ut heter Djuramåsa, nu Djuramossa, och ligger i jordbruksbygden knappt tio kilometer SSO om Höganäs. Avståndet till kusten är tre kilometer med ett höjdförsprång över havet om 60 meter.
Batteriet skall bestyckas med fyra långskjutande pjäser i betongvärn och dessa pjäser finns redan leveransfärdiga hos Bofors som till följd av krigsutbrottet 1 september 1939 inte kunnat leverera dem till beställarna i Polen, Nederländska Ostindien och Siam.
Kanonerna, 15,2 cm m/40 (lavett m/34), väger vardera 29 ton och har en maximal skottvidd om 24 km. De täcker därmed hela norra inloppet till Öresund och når även långt in i Danmark - avståndet till Helsingör är knappa 11 km...
Gustav V beslutar den 10 april att batteriet skall byggas och en miljon kronor (hälften av den begärda summan) anslås. Byggkalkylen spricker redan efter en dags arbete och tilläggsanslag beviljas i flera steg.
Slutsumman för den bruksfärdiga anläggningen blir 3 480 000 kr vilket i dagens (2016) penningvärde motsvarar 83 358 000 kr.
Uppdraget tilldelas Skånska Cementgjuteriet som har goda vitsord inte minst beträffande förmåga att leverera på utsatt tid. Projektledare blir Cemetgjuteriets byggledare Robert von Bahr. Bahr anses vara utomordentligt skicklig på att leda - och i rätt tid leverera - stora entreprenader.
2000 man i treskift, dygnet runt, "sätter spadarna i marken" lördagen den 28 april 1940 och blott 47 dagar senare, den 7 juni, är Batteri Helsingborg (Batt HB) stridsberett! Då finns Sammanställnings-plats, dvs en bombsäker underjordisk gastät stridsledningsplats med utrymmen för beräkning av skjutvärden och mottagning av indata från batteriets åtta mätstationer och observationsplatser vid kusten. Då finns lokal kraftförsörjning med dieselektrisk kraft. Då finns fem kulsprutevärn i betong, luftvärnsställningar, skyddsrumsplatser, administrations-, förläggnings- (fem st), utspisnings- och sanitetsbaracker och arrestlokal för Batt HB:s 288 man starka bemanning. 1941 tillkom en underjordisk sjukavdelning (vid behov skyddsrum) med plats för 48 liggande patienter.
Bilden th: Laddning av granat och enhetshylsa. Den senare kunde, beroende av skjutavstånd laddas med olika mängder krut.
Batt HB sköt sina första skott i provsyfte den 5 juni 1940. Inför skjutningen hade lantbrukarna uppmanats att ta kreatur inomhus samt att öppna alla fönster detta senare för att tryckvågorna från avfyrningarna inte skulle spränga fönsterglasen. Likafullt kom denna första salva från Batt HB att medföra död genom shock för två utomhus glömda kreatur samt några brustna fönsterglas.
Märkligt nog finns inga sanitära anordningar vid de fyra pjäsplatserna. De 4x18 man som har 24:a timmars vakt vid respektive pjäs får, när naturen gör sig påmind, ta en spade och gå ut på den öppna åkermarken, gräva en grop och förrätta sin tarv! Publikt! Skyddande vegetation existerade inte. Förhoppningsvis fanns kärl med vatten samt handfat och tvål för handtvätt!
Vy från ovan över pjäsbunker "Maja". (Illustratin Jörgen Waltermark) Pjäsbunkrarna fick namn efter traktens vackrast flickor: 1:a pjäs, Sonja, 2:a pjäs Brita, 3.e pjäs Asta, 4:e pjäs Maja. Maja hade till skillnad från de tre andra bunkrarna även skyddsrum för luftvärnet (längst ner i bild).
Det "Varma Kriget" tog slut 1945 och övergick ganska snart i "Kalla Kriget". Batteri Helsingborg var en naturlig del av Sveriges Försvar vid denna tid och var till yttermera visso den enda del av det svenska försvaret som - i modern tid - innehaft en offensiv uppgift! Batt HB hade, till följd av sin förmåga att leverera eld långt in i Danmark, under Kalla Kriget, planlagda offensiva stridsuppgifter i detta land!
Politikerna förklarade (än en gång...) att krigens tid var förbi... detta skedde sedan den mest mordbenägna (60-100 miljoner mördade runt om i Ryssland, Kina, Kambodja, och ett mångtal andra läder runt om i världen... ) politiska tron som benämns "kommunism" funnit sin vagga och stöttepelare Sovjertunionen sönderslagen av demokratins tunga slägga!
I enlighet med den socialdemokratiska "ickekrigstanken" (allt medan Balkanstaterna sönderslets av krig) avvecklas större delen av det svenska försvaret - så även Batteri Helsingborg. Den 11 mars 1992 beslutar Riksantikvarieämbetet att 4:e pjäs "Maja" skall bevaras till eftervärlden - resten skall plomberas - dvs göras otillgängligt. Schaktmaskiner och grävskopor verkställde beslutet.
Nu uppstår frågan: Vem skall ansvara för bevarandet av 4:e pjäs, Maja? Chefen för Fortenheten på Sydkustens Marinkommando, överstelöjtnant Staffan Forsberg (som med kraft sökt bevara Batt HB) söker med ljus och lykta efter en vårdare, en arvtagare till detta historiska minne.
Då stiger militärhistorikern och museifantasten Johan Andrée som på beställning in på scenen. Johan André har sedan ungdomsåren närt en önskan om att bilda och öppna ett militärhistoriskt museum med tyngdpunkt i andra världskriget och den svenska beredskapen 1939-1945.
Han reser till Djuramossa och inser strax att Batt HB har en enastående utvecklingspotential. Restaurera 4:e pjäs Maja, öppna upp sammanställningsplatsen och inred ett militärt beredskapsmuseum i dess rum, res en lokal (det blev en övertalig hangar) innehållande café och inred ett civilt beredskapsmuseum i denna. Kontakter knöts med Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek vilket resulterade i den s.k. SMB-hallen vars förnämsta föremål är den restaurerade, och utställda, 21-cm kanonen byggd av Skodaverken i Tjeckoslavakien. SMB:s medlemmar bekostade till stor del denna restaurering genom att avstå från klubbens bonuspoäng (en poäng för varje bokköpt 10-krona).
Sedan har det rullat på och en kontinuerlig utveckling av Beredskapsmuseet sker. I år har man öppnat upp den plomberade pjäsbunkern för andra pjäs, Brita - nu benämnd Den sovande kanonen.
Tidsspegelns Redaktör har besökt pjäsbunkern, 2:a pjäs Brita, och visst är det sällsamt att stiga ner i det sparsamma ljuset - och bland andra ting finna en fuktmärkt Dagens Nyheter från den 24 september 1991!
Tidsspegeln avser att återkomma till Djuramossa med ett bildreportagen från den nyligen timade evenemanget Sveriges Militärhistoriska Helg.
För Dig som är militärhistorisk intresserad är museet vid Djuramossa ett måste! Givetvis utgör Sveriges Militärhistoriska Helg en spets - men ett besök vid annan tid är också mycket givande!
Ω
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar