Auschwiz - en dödens boning

Dödens början, infarten till Helvetet, Auschwiz II, Birkenau 













Vid Auschwitz-Birkenau (även känt som Auschwiz II) känner du sannolikt den dödens kyla som förlamar ditt sinne och isar dina blodådror. Den perrong, som dina fötter i denna stund vilar på, var den slutgiltiga avstigningsplatsen för ca 1,1 miljoner människor. Merparten av de avstigande från tågen gick den korta sträckan till gaskamrarna, de svagaste fick åka lastbil. Några fick fortsätta leva för att arbeta en tid - men dö skulle de alla.



På perrongen, efter avstigning från de godsvagnar som under några dygn varit deras inlåsta hemvist, skedde den s.k. selektionen. Här splittrades evigt på några sekunder familjer som trott sig fortleva genom dekader i harmoni och gemenskap. Far, mor, barn... detta var sista gången de sågs....

Dödens hantlangare, fast de nyanlända inte visste, utgjordes av uniformerade läkare som utan tvekan visade envar till höger eller till vänster. De som visades till vänster skulle genast dö, de som visades till höger skulle arbeta innan de dog - men alla skulle de dö...

De till döden dömda vandrade ovetandes de ca 200 meterna till gaskamrarna. Väl framme där gick de nedför en kort trappa och fick ta av sig sina kläder - lite obekvämt var det att vara naken bland främmande - men tiden ställde krav...

Så in i det förespeglade duschrummet. Stort var det.... rymde hela tågsällskapet... ca 3000 personer... män kvinnor och barn...

Dörrarna stängdes brutalt och definitivt, ljuset slocknade.... några förstod... andra hoppades... alla förgäves...

Via luckor i taket hällde gasmaskförsedda SS-män ner pulver med handelsnamnet Zyklon B i duschrummet. Zyklon B var ett medel för utrotning av skadedjur - ett medel som vid kontakt med luft genererade cyanvätegas.

De dödsdömda bad, skrek, grät, urinerade och sket ner sig där de stod.... och dog... det gör man nödtvunget om man tvingas inandas cyanvätegas...

Efter 20 minuter öppnades dörrarna av "Sonderkommando" (Specialkommandot), fångar som ännu en tid fått leva (ca 3 månader) för att slutföra dödens arbete. 

De döda släpades ut ur gaskammaren, som stank av urin och exkrementer, ofta med hjälp av en spatserkäpp vars krycka passade fint runt offrets nacke... och transporterades sedan med hiss "en trappa upp" till krematorieugnarna. Dessa ugnar brann, dånande, dag som natt och förtärde de mänskliga kvarlevorna av tågens resenärer. Askan tippades i naturen utanför krematoriet...


Excerpt från den judiske fången Zalmen Lewentals manuskript upphittat på lägerområdet (Auschwitz II) efter kriget...

"600 pojkar fördes dit mitt på dagen. 600 pojkar i åldern 12 till 18 år, klädda i tunna, randiga lägeruniformer, med trasiga skor eller träskor på fötterna. Pojkarna var så vackra och välbyggda att inte ens deras trasiga kläder kunde dölja detta. Detta skedde andra hälften av oktober (1944). 25 tungt beväpnade SS-män (med handgranater) ledde in dem. När de kom fram befalldes de av Kommandoführer att klä av sig. Pojkarna såg röken som vällde upp ur skorstenen och fattade genast att de leddes till döden. De började i panik springa runt, de slet sig i håret, de visste inte hur de skulle komma undan. Många bröt samman i gråt, ett hjärtskärande jämmer hördes. Kommandoführer och hans hantlangare slog obarmhärtligt de försvarslösa pojkarna för att tvinga dem att klä av sig. Hans klubba bröts av de hårda slagen. Så han grep en annan och fortsatte att slå pojkarna tills han hade genomdrivit sin vilja. Pojkarna klädde av sig och i instinktiv dödsskräck tryckte de sig mot varandra, nakna och barfota, för att få skydd mot slagen och de flyttade inte på sig. Många av pojkarna rusade fram till (judarna) från Sonderkommando, omfamnade dessa och bönföll om räddning. Andra sprang nakna omkring för att undkomma döden.

Kommandoführer tillkallade en Unterscharführer att hjälpa till med sin gummiklubba ...

Pojkarnas klara röster hördes högre och högre tills de gick över i bitter gråt. Denna fruktansvärda jämmer hördes långt."

Jag har besökt de två läger som Auschwiz består av.... de tusentals skor, glasögon, och såar med kvinnohår som finns i museet på Auschwiz I lämnar ingen oberörd.... barnskor... jag gråter... jo, det gör du också, när ondskans artefakter slår sina isklor i ditt bröst...

Här i Auschwiz I provades för första gången Zyklon B på ryska krigsfångar.
i sena augusti 1941. 600 av dem.... "Framgången" var övertygande och Zyklon B blev det universella mordvapnet i NaziTysklands utrotningsläger.

Alla dessa glasögon....

















och dessa skor som en gång vandrat...

                                            

Se dem, känn och gråt... Människans ondska är obegriplig.. varken nazism eller kommunism är svaret på frågan... Detta är vad människor är beredda att göra varandra om möjlighet finns....


                                                           Ω