onsdag 23 december 2015

Julminne...

Han hette Fielitz och var tysk doktor... i vad är inte längre bekant.... troligen kemi... Dr Fielitz undervisade oss 14-åringar 1957 vid läroverket i Karlstad i just kemi.

Oförglömligt är när han under en undervisningstimme i kemisalen sa, apropå kolmonoxid, "Skriva jag så en avskedsbrev till Klass 3:a 5:a F (3:5 F) och sedan öppnar jag kranen och släpper ut den Lööömska Gaaasen... snart är mina bekymmer förbi...." Kolmonoxid är en väsentlig, och helt luktlös, beståndsdel i den s.k stadsgasen som tillrett så många läckra middagar.. och avslutat så många förtvivlade liv....

Sista kemilaborationen före julen 1957 hade doktor Fielitz med sig ett munspel och spelade "Stille Nacht" för oss.... Tårar rann nedför hans skäggiga ansikte när han mindes 1:a världskrigets skyttegravar... och alla döda kamrater... han visade ett kort på en ung man med halva ansikte (bokstavligen) bortskjutet.... den blivande Dr Fielitz vars rekonstruerade läppar aldrig kunde hålla saliven borta.... han behövde oupphörligt torka sig med sin näsduk.... Ett starkt minne som ni nog förstår....

                                                     - Ω - 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar