Tysklands oinskränkta u-båtskrig under andra världskriget tärde mycket hårt på handelsflottornas tillgängliga tonnage. Den tyske storadmiralen och tyska flottans överbefälhavare, Karl Dönitz, hyste starka förhoppningar om att hans vargflockar (av u-båtar) skulle sänka så mycket allierat tonnage att England skulle bringas på knä. När USA genom Japans överfall den 7 december 1941, och kort därefter Tysklands och Italiens krigsförklaringar, slutligen kom att träda in i världskriget kom detta lands enorma produktionspotential att utgöra den tyngd i vågskålen som så småningom tvingade axelmakterna till kapitulation.
"The officers and men of the Merchant Marine, by their devotion to duty in the face of enemy action, as well as natural dangers of the sea, have brought us the tools to finish the job. Their contribution to final victory will be long remembered."
General Dwight D. Eisenhower
För att ersätta sänkt tonnage tvingades amerikanska varv att tänka och agera i nya banor. Henry J Kaisers idéer om fartygsbyggande, delvis hämtade från bilproduktionen, där svetsning i stället för nitning var lika utmärkande som hans idéer om prefabricering av fartygssektioner. Libertyfartygen kom därmed att bli såväl standardiserade - som prefabricerade!
|
USA:s väldiga produktionskapacitet togs i anspråk för att - bland kanoner, stridsvagnar och flygplan - även producera fartyg!
Totalt byggdes 2710 st Liberty-fartyg och produktionstiden på varv var i medeltal otroligt korta 40 dygn! Än i idag är slutmonteringen av ett färdigt fartyg på 4 dygn och 15 timmar(111 timmar) oslaget!
Libertyfartygen hade ett deplacement om 14 245 ton och lastade 10 856 ton. Farten var 11 knop och kraften kom från oljeeldade ångmaskiner.
Liberty-fartygen kom att kompletteras av 834 st Victory-fartyg (jfr bilden) vilka var något större än Liberty-fartygen och hade en hastighet av 16 knop och därmed seglade de ifrån de tyska u-båtarna. Beväpningen var därtill tyngre.
- Ω -
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar