En historisk Europaresa 2016, del IX

Seebad Prora betyder för icketyskar just ingenting. Dock: här, på Rügen vid Östersjön, står ännu idag gigantiska byggnadsverk - sannolikt världens största! Byggnader om 6 våningar ovan jord och med en längdutsträckning om fyra och en halv kilometer.







Semesterorten för den tyske arbetaren, bokstavligen vid vid Östersjöns strand, byggdes på initiativ av chefen för Deutche Arbeitsfront Robert Ley, naturligtvis efter godkännande av Adolf Hitler, mellan 1936 och 1939. 



Organisationen "Kraft durch Freude" (Kraft genom glädje) hade efter inspiration från Italien bildats redan 14 november 1933 för att skänka rekreation, glädje och styrka till den tyske arbetaren. Organisationen svarade för turism, fritidsaktiviteter, nöjesseglingar med passagerarfartyg som Wilhelm Gustloff (jfr En glömd tragedi, 2014-12-28) - och hör och häpna: för initiativet till en tysk folkbil - det som efter kriget skulle bli Volkswagen!

Bilen, KdF Wagen, skulle kosta 990 tyska mark och skulle produceras i den nyanlagda staden - med bilfabrik - "Stadt des KdF-Wagens bei Fallersleben".

Staden fick den 22 juni 1945 det nya namnet Wolfsburg där Ferdinand Porches Volkswagen typ 1 skulle komma att produceras i det smått otroliga antalet av 
21 529 464 exemplar mellan åren 1938 och 2003!

Tillbaka till Seebad Prora! 


Arkitekten Clemens Klotz projekterade anläggningen i Prora med ingångsvärdena 20 000 gäster i 10 000 rum. Alla rum skulle ha havsutsikt och byggnaderna uppfördes i konsekvens därmed 150 meter från Östersjöns strand. Projektet förutsatte att den gästande tyske arbetaren skulle (få) stanna 10 dagar och det årliga totalantalet besökare skulle därmed uppgå till mellan 400 000 till 500 000 personer! Planerat var också att KdF-skepp som Wilhelm Gustloff skulle angöra anläggningen varför det totala antalet semesterbesökare i Seebad Prora skulle uppgå till ca 1 million personer årligen.


De långa huskropparna skulle "delas på mitten" av en restaurang med 20 000 sittplatser samt en festplats. Byggarbetena startade i april 1938.










Kriget kom dock emellan, arbetena avstannade och de färdigbyggda delarna användes som fältsjukhus för att vid krigsslutet övertas av Sovjetiska Röda Armén. Området behärskades därefter av DDR-statens krigsmakt, stängt för obehöriga - men faktiskt delvis färdigställt under denna tid. 

1992 överlämnades området till medborgarna av den återförenade tyska statens Bundeswehr.


Idag är Seebad Prora på väg att bli vad det en gång avsågs att vara - en semesterort! Någon hotellverksamhet är dock inte aktuell: bostadsrätter gäller. Du kan köpa en 2:a för knappt 1 miljon SEK.... en 5:a kostar knappa 10 miljoner SEK.







Det ger motstridiga "vibbar" att besöka Seebad Prora. Själlöst stirrande 6-vånings betongskal med trasiga fönster bryts mot skinande vita fasader bakom vilka ekonomiskt oberoende människor njuter av havsutsikten. På parkeringarna står inga fattigmansbilar á lá Volkswagen, här står blänkande Posche, Mercedes och Audi. Vrålen från de en gång sårade har tystnat i Seebad Prora. Må de aldrig höras igen!

Sic transit Gloria Mundi!

                                                        Ω