Passchendaele

Mången frågar sig säkert idag: Vad är det, Passchendaele? En ort? Den som rest i Belgien känner måhända den lilla byn Passendale, det är samma ort som Passchendaele fast med ny stavning. Av Passchendalele före Första Världskriget finns bokstavligen inget kvar - så när som en och annan (restaurerad) skyttegrav, krigskyrkogårdar samt monument över det kollektiva totala vansinnet...

Kartan visar Belgiens gräns mot Frankrike (svart linje) och orten Passchendaele (nu Passendale) vid den "uppochnervända" droppen.



Byn Passendaele ligger en mil nordöst om staden Ypern (belgiska Ieper) i provinsen Västflandern. Bilden t.v föreställer det fridfulla Passendaele idag...

Flanderns lera och skyttegravar skymtar måhända ännu blekt igenom minnesdunklet - men vi borde med fasa minnas just Passchendaele där världshistoriens näst mest förlustbringande strider just nu (i oktober 2017) ägde rum - och avslutades för 100 år sedan.

Tredje slaget om Ypern ägde rum 31 juli-6 november 1917 och avslutades med Slaget vid Passchendaele, på engelska the Battle of Passchendaele.

Bilden t.h visar två flygbilder över Passchendaele. Den övre är tagen före Första Världskriget, den undre efter. De ljusa "prickarna" är krevadgropar efter artillerigranater...

Befälhavare för de allierades offensiv vid Tredje Slaget om Ypern var den brittiske generalen Douglas Haig (bild t.v). Generalen har av såväl sin samtid som av senare forskning ansetts som föga flexibel - en man stelnad i föråldrade strategiska och taktiska mönster. 

Den brittiske premiärministern Lloyd George beskriver i sina krigsminnen Haig som: "lysande - så högt som stövelskaften sträcker sig". Lloyd George önskade under kriget många gånger göra sig kvitt Haig - men han fick inget politiskt stöd - och vad värre var: han fann ingen bättre brittisk officer som kunde ersätta honom!

Haig ledde världshistoriens mest förlustbringande slag, Sommeoffensiven som startade 1 juli 1916 (jfr separat artikel i Tidsspegeln "Slaget vid Somme 100 år" från juni 2016). Haig skrev i sin dagbok på Sommeslagets andra dag: "Totala förlustsiffrorna skall enligt rapporterna vara 40 000 man. Jag tycker inte det verkar farligt med tanke på hur många soldater vi satt in och hur stort frontavsnittet är." Texten skall ses mot bakgrund av att 19 240 engelsmän stupade och att 20 000 sårades på förmiddagen den 1 juli 1916...

Genaral Haig "förärades" av sin samtid med de föga smickrande smeknamnen:
Butcher Haig och Butcher of the Somme (butcher är engelska för slaktare,
red anm)

Hela Tredje Slaget om Ypern var ett outsägligt lidande för trupperna på båda sidor - inte minst den del av slaget som utkämpades vid Passchendaele. Den franska jorden dränktes av ihållande regn och förvandlades till, platsvis, bottenlös lera.

Alla träd, alla byggnader - allt - maldes ner av den intensiva granatelden. 

De döda fick ligga där de stupat och det sägs att det var mycket psykiskt påfrestande att fylla sand/jordsäckar till skyttevärnen pga att det alltid fanns likdelar som följde med skyffeln...

Tröstlös verklighet vid Passchendale

Här fanns en gång skog och en hel by...

... och här

Bottenlös var leran... Här en nedsjunken hästanspänd vattentransport...

Britter i främsta linjen

Stupad britt...

En stupad tysk infanterigrupp...

En sårad britt bärs av fyra kamrater genom lerlandskapet till vård  ...

Nedan ett citat ur Jolos "Den okände soldaten 1914-1918, The Yankes are coming"

"Passchendaele är en by i Flandern, strax utanför Ypres, och slaget utkämpades alltså där man kämpat oavbrutet ända sedan oktober 1914 - i det flacka, låga landskapet längs Kanalkusten, fyllt av kanaler och dammar. Stridsterrängen var inom ett par dagar en enda gyttjepöl. Landskapet såg ut som månen, sedd i ett teleskop. Det krävdes ibland sexton bårbärare att föra bort en sårad. Artillerispann på sex hästar sjönk och försvann. Rapportkarlar drunknade i gyttjan. Lätt sårade som skulle ta sig tillbaka omkom av utmattning när de gått ner sig till bröstet."

Förlustsiffrorna för Tredje Slaget om Ypern är mycket osäkra, många försvann helt enkelt i leran eller upplöstes i det närmaste totalt av exploderande granater.

Britterna satte in 50 divisioner (varje division, oavsett nationalitet, ca 20 000 man - ständigt påfylld av ersättningsmanskap för dem som stupat eller sårats...) i slaget och fransmännen 6 divisioner. Förlusterna (sårade och döda) anges till mellan 200 000 - 448 614 man. Den sista siffran märkvärdigt exakt! Tyskarna mötte upp med 77-83 divisioner och räknar sårade och döda till mellan 217 000 - 410 000 man.

Slaget vid Passchendaele avslutades med kanadensarnas erövring av lerträsket Passchendaele den 6 november 1917. Då återstod ett drygt år till vapenstilleståndet i Första Världskriget den 11 november 1918 kl 11:00 (elfte i elfte klockan 11).

                                                      Ω